Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amatörkvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tjänis!» hälsade han. »Nu är ni på er mammas
gata, tror jag? Ni vandrar ju riktigt på rosor.»
Hon smålog muntert.
»Han tror alldeles säkert att ni är en kvinnlig
reporter. Jag var nära att skratta mig fördärvad då jag
såg hur han ansträngde sig för att göra sig söt och
älskvärd. Var uppriktig nu, det är väl inte ert jobb?»
»Jag talade ju om för er hur litet jag kände till
redaktörer», parerade hon. »Jag var uppriktig då, och
det är jag nu också.»
Men den unike Charley Welsh skakade misstroget på
huvudet. »Inte för att det rör mig ett dugg»,
förklarade han. »Om ni är murvel, kan ni gärna ge mig
ett par rader, ett fördelaktigt omnämnande, ni förstår.
Och är ni det inte, så är ni en stunsig tös. Ni hör
inte till vår klass, det är då tydligt och klart.»
Efter hennes nummer, som hon denna gång utförde
käckt som en gammal och van artist, gjorde direktören
ett nytt anfall, och sedan han sagt henne åtskilliga
artigheter och gjort sig så älskvärd han kunde, gick
han rakt på saken.
»Ni kommer att vara snäll mot oss, hoppas jag»,
sade han inställsamt. »Göra oss rättvisa?»
»Å», svarade hon i oskyldig ton, »ni kan inte
övertala mig till ett nytt uppträdande; jag vet att jag
tycktes slå an och att ni gärna skulle vilja engagera
mig, men jag kan verkligen inte.»
»Ni vet vad jag menar», sade han med en
anstrykning av sitt gamla brutala sätt.
*»Nej, jag vill verkligen inte», envisades hon.
»Va-rietén är för . . . för nervslitande, åtminstone för mina
nerver.»
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
