Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skugga och ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varandra, ehuru det under sådana förhållanden var
oundvikligt att de skulle träffa på varandra förr eller
senare.
Den dag jag ännu minns så väl hade Paul Tichlorne
suttit hela förmiddagen i mitt arbetsrum fördjupad i
en vetenskaplig tidskrift. Jag kunde alltså sköta
mina egna angelägenheter, och jag var ute bland mina
rosor, då I^loyd Inwood kom. Medan jag klippte
och kvistade och fäste upp slingerväxterna på min
veranda med munnen full av spik och IYloyd följde
efter mig och gav mig en handräckning då och då,
började vi diskutera den mytiska ras av osynliga
varelser, de sällsamma, kringirrande väsen som ännu
leva i sagorna. L,loyd blev ivrig och talade på sitt
nervösa, knyckiga sätt och var snart inne på att
diskutera osynlighetens fysiska möjligheter. Ett
absolut svart föremål, påstod han, skulle gäcka och trotsa
den skarpaste synförmåga.
»Färg är en förnimmelse», sade han. »Den har
ingen objektiv realitet. Utan ljus kunna vi varken
se färgerna eller själva föremålen. Alla föremål äro
svarta i mörkret, och i mörkret är det omöjligt att se
dem. Om intet ljus träffar dem, reflekteras intet ljus
från dem till ögat, och vi ha alltså ingen
syn-bekräftelse på att de finnas till.»
»Men vi se ju svarta föremål vid dager», invände
jag.
»Mycket sant», fortfor han ivrigt. »Och det är
emedan de inte äro absolut svarta. Om de vore
fullständigt svarta, absolut svarta så att säga, skulle vi
inte kunna se dem — nej, inte vid skenet av tusen solar
skulle vi kunna se dem! Därför påstår jag att med
S5
Månansiktet. 6,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
