Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Bara guld»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycktes ligga långt in i berget. Han fick inga
guldkorn i sin panna, om lian inte grävde sig ner trettio
tum under ytan. Tjugufem tum från ytan fann han
vaskgruset, och på trettiofem tums djup fick han
ingenting i pannan. Vid V’ts bas, nere vid
vattenbrynet, hade han funnit guldkorn mellan gräsrötterna.
Ju högre han kom upp i berget, desto djupare låg
guldet. Att gräva ett tre fot djupt hål för att få en
provpanna var icke litet besvärligt, och mellan honom och
V’ts spets måste en otalig mängd sådana hål grävas.
»Och ingen vet hur mycket djupare det skenar i väg»,
suckade han under ett ögonblicks rast, medan han
gned sin värkande rygg.
Feberhet av spänning, med värkande korsrygg och
st}rvnande muskler, borrande och urhålkande den
mjuka, bruna jorden med spett och skyffel, knogade
han sig uppför berget. Framför honom låg den jämna
sluttningen brokig av blommor och insvept i deras
doft. Bakom honom var ödeläggelse. Det såg ut
som om någon förskräcklig eruption sargat bergets
jämna sluttning. Där han långsamt gått fram tycktes
en skoningslös skönhet ha pressat ner allt med sitt
tunga släp.
Ehuru den fördjupade guldådern ökade mannens
arbete, fann han dock en tröst i pannornas allt rikare
innehåll. Tjugu cents, trettio cents, femtio cents,
sextio cents, det var värdet av guldet som han fann i
pannorna, och i skymningen vaskade han sin bästa
panna som gav honom guldstoft för en dollar i en
skyffel grus.
»Jag slår vad om att det kommer någon inkräktare
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
