Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högt över deras huvuden. De veko om kröken, lutade
sig inåt och betraktade naturtavlan som hastigt växte
inför deras ögon. Icke ett varnande ljud. Hon
hörde ingenting, men redan innan hästen störtade
ner hade hon en känsla av att harmonien mellan de
båda travande djuren var bruten. Hon vände på
huvudet så hastigt, att hon såg Comanche falla. Han
varken snavade eller steg miste. Han föll som om
han dött mitt i loppet eller träffats av ett förlamande
slag.
Och i detta ögonblick kom hon ihåg psykografen;
det var som om en blixt av allfamnande minnen svedt
hennes hjärna. Hennes häst strök baklänges med
hennes kroppstyngd på sina länder, men hennes
huvud var vändt åt sidan och hennes ögon riktade på den
fallande Comanche. Han störtade handlöst omkull
på bergsvägen med benen slappa och livlösa under
sig.
Alltsammans tilldrog sig i en av dessa livslånga
sekunder som tyckas spänna om en hel evighet. Hon
kände en lätt men ändå märkbar stöt, då Comanches
kropp studsade mot marken. Den våldsamhet
varmed han törnade emot drev luften ur hans stora lungor
i ett hörbart stönande. Farten slungade honom över
vägkanten. Genast då han lutade till fall kom
ryttarens tyngd på lians manke honom att störta framstupa.
Hon kom av hästen, hon visste ej hur, och stod vid
vägkanten. Hennes älskade var ur sadeln och fri
från Comanche så när som på högra foten som fastnat
i stigbygeln. Sluttningen var för brant för att de
skulle kunna hejdas. Jord och småsten, som lossnat
under deras krampaktiga rörelser, rullade ner med
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
