Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Bakning; normalrätter; njutningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Fjrån människosläktets barndom.
som hos vissa vilda folk de rötter och frukter, af hvilka
de troligen först lifnärt sig, numera anses heliga och
helgas åt gudarna. Det uråldriga bruket får alltid för
det outvecklade människosinnet en religiös hälgd, hvilken
värkar som känsla eller instinkt långt efter det den
ursprungliga orsaken upphört att finnas till.
Burdegens bruk har antagligen uppfunnits genom
någon tillfällighet t. ex. ett i en kruka kvarglömt
degstycke. Troligen var dock hvarken surdegen eller
jästen känd af människosläktet i dess barndom.
En af de älsta tillagade rätter — som nog var i
bruk förr än bröd bakades — är, Öfverallt där sädesslagen
funnits, något som motsvarar välling eller gröt. Och har
man därjämte en tillsats af fett eller kött, då utgör det
en för människans organism synnerligen väl lämpad föda,
något som här i norden tillgodoses genom de på alla
bespisningsförordningar befintliga "ärter med fläsk"! Hos
en mängd andra folk finnas motsvarande rätter, och
lämpligheten i denna blandning af vegetabilisk och
ani-malisk föda har säkert varit ett uråldrigt matlagningsrön.
Konsten att äta med knif och sked utvecklade sig
senare än den att koka. Fingrar och tänder voro för
människosläktet i dess barndom, liksom ännu i dag för
vilden och det lilla barnet, de enda hjälpmedlen. Själfva
måltiden, då man måste samlas kring grytan, hvarur man
med hjälp af sina flintknifvar fiskade upp de förut
sönderskurna köttbitarna eller ur hvilken man tog upp gröten
— denna måltid förenade familjens medlemmar i en
förtrolig gemensamhet och framkallade småningom vissa
hänsyn till de öfriga, t. ex. det längre fram gängse bruket
att tvätta händerna fore måltiden, och troligen också sedan
att bruka endast ena handen den högra till att äta
med, senare också att hälsa med o. s. v.
Efter knifven kom skeden i bruk vid måltiderna och
allra senast tjafeln, som blott några århundraden varit
begagnad.
Mycket tidigt började människan att skaffa sig
njutningsmedel, och i släktets barndom ägde nog samma
förhållande rum, som i den enskilda människans barndom,
att sötsaker o. d. var mer begärligt än de näringsrikare
födoämnena, eller åtminstone att man mycket hällre
ansträngde sig för att skaffa sig läckerheter än några andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
