Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Den andliga odlingen; samhälls- och familjelifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
fban människosläktets bark som.
ningarna i andra land, sådana som Egypten och Kaldéen.
Eller också vaknade, genom smärtsamma rön af motstånd
och hämd, en aning om att, i fall hvar och en kunde få ha
kvar hvad han genom sina mödor vunnit, då skulle det
vara bättre för alla. Man förnyade de nyttiga rönen och
man började undvika de oangenäma. Man slöt sig oftare
tillsammans för att t. ex. bygga bostäder eller grafvar; för
att fiska och jaga; för att anfalla någon eller försvara sig.
Och om än detta samarbete icke aflopp utan tvister,
nödgade det dock till någon grad af självbehärskning, något
underordnande under en styrande vilja. Och det blef då
den starkaste eller klokaste, som helt naturligt blef den
bestämmande, och som sedan fick den bästa delen af jaktens
eller stridens byte. Så började styrelsen i och genom de
enskildes insikt om gagnet att underordna sig en ledare.
Genom den framgång, som väl ledda företag medförde,
växte också känslan af att sammanslutning främjade de
enskildes trygghet och välbefinnande. Man fick ett ökat
behof af hvarandra och ur detta framgick ett börjande
inbördes förtroende; utvecklingen af dessa båda gryende
känslor var det, som sedan skapade samhällen.
Att striderna mellan medlemmarna i en sålunda
sammansluten flock i alla fall voro i hög grad vilda och
att de gällde det samma som striderna mot främmande
flockar: byte, vapen, prydnader, kvinnor, det se vi hos
nutidens vildar. Striden var ju det enda medlet att
skydda sin äganderätt, och andras våld var den enda
inskränkningen i hvars och ens äganderätt och
själf-bestämning; styrkan var den tidens enda lag. Om någon
kände en mildare känsla, blef den säkert i de flästa fall
undertryckt, såsom varande icke blott skadlig utan ock
ägnad att ådraga sig förakt. Hvad familjelijvet angår, så
fanns det knappast till annat än i form af moderns vård
om barnet. Nutidens vetenskap har funnit många bevis
för att modersväldet (matriarkatet) är att anse som den
första början till familjelifvet, inom hvilket fadersväldet
(patriarkatet) först senare skulle ha framträdt. Jag kan
dock icke här ingå på någon framställning af denna
nyaste åsikt med afseende å den förhistoriska tidens
familjelif. Vare sig att modern eller fadern bör anses
som den första danaren af familjen, så är det visst att
den förhistoriska tidens människor icke hade samma
begrepp som vi om äktenskaplig trohet och om sedlighet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
