Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD.
Mikael Cosswa, af en fransk bergsmanssläkt, föddes i
Vestmanland 1742, deltog i det pommerska kriget såsom underofficer vid
artilleriet och befordrades snart till fänrik. Han företog därefter
vidsträckta sjöresor i Medelhafvet och Nordsjön, blef efter
återkomsten stationerad i Finland och bistod där Sprengtporten i
förberedelserna till 1772 års revolution. Efter revolutionen blef fänrik
Cosswa utnämnd till löjtnant samt adlad. Tolf år senare (1784)
blef han öfverste och chef för finska eskadern af arméens flotta,
som var stationerad vid Sveaborg. På denna plats utvecklade han
lika stor duglighet som rättrådighet och humanitet och vann
härigenom både hos manskap och officerare tillgifvenhet och förtroende
i ovanligt hög grad. Det allmänna anseende han åtnjöt torde ha
varit orsaken till, att Gustaf III redan på nyåret 1788 invigde
honom i sina krigsplaner mot Ryssland för att kunna draga nytta
af hans framstående egenskaper. Knappt hade kriget böljat, förrän
Anckarsvärd fick under sitt befäl både finska och svenska eskadern
af arméens flotta, men Anjalaförbundets sorgliga mellankomst
beröfvade honom möjligheten att utföra några större bedrifter, och
han fick nöja sig med den blygsammare uppgiften att skydda den
finska skärgärden för Ryssarnes härjningar. Men Anckarsvärds
verksamhet i Finland skulle snart för alltid afbrytas. Midt under
förberedelserna för nästa campagne kallades han till Stockholm
under omständigheter i hög grad betecknande för denna af förtalet,
afunden och partisplitet upprörda tid, omständigheter, som han själf
lefvande har skildrat. Han fördes till Sverige som arresterad. Det
kunde ej blifva svårt för honom att rättfärdiga sig, men till
Finland fick han ej återvända och han fick endast på afstånd bevittna
skärgårdsflottans ärorika strider och segrar, hvilka senare han dock
beredt genom sin energiska verksamhet för flottans försättande i
stridbart skick, särskildt till 1790 års afgörande fälttåg. Efter krigets
slut blef han landshöfding i Kalmar län, där han likaledes lyckades
vinna förtroende och tillgifvenhet. I denna jämförelsevis lugna
verksamhet tillbragte han nära 20 år. Först år 1809 framträdde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
