Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
KRIGET I FINLAND 1788.
villrådighet m. m., af hvilket allt man ville draga den slutsats,
att kriget vore nödvändigt och att konungen hade icke något
annat moyen att draga sig utur den labyrint, hvaruti han vore
råkad, ty att kalla ständerna och begära deras hjelp vore för
humiliant, men om man kunde göra en lycklig coup, skulle vi
sedan nog få penningar. Han bad mig slutligen göra upp en
plan till Rysslands angripande. Jag motsade kriget, påstod det
vore bättre kalla ständerna och att jag ingalunda kunde tvifla,
det de göra det yttersta för att hjelpa konungen, om han
lemnar dem sitt fulla förtroende, men mig svarades att kungen
dertill icke kunde förmås, sedan 1786 års ständer gjort honom
så missnöjd m. m., och yrkades vidare att jag skulle författa
en plan och för allting icke afstyrka kriget. Några dagar
derefter sammanskref jag några reflexioner, hvilka jag för
Armfelt uppvisade och som af honom approberades, fast han nog
syntes önska, det jag ifrigare tillstyrkt krigets skyndsammaste
företagande. Dessa reflexioner uppläste jag för Kongl. Maj:t
mars den 28 på Haga, då jag hade afskedsaudience,
hvarunder kungen var mycket nådig, talade mycket om krig, som
jag afstyrkte, om stora och lilla flottorna, om grefve
Ehrensvärd och om mycket annat. Jag fick äfven dess nådigaste
befallning att inlemna en pro memoria uppå hvad jag till
flottans skyndsammaste utrustande i händelse af krig hade af
nöden och som jag samma afton inlemnade.
Den 30 reste jag från Stockholm öfver hafvet med släda
och kom lyckligen hem d. 3 april samt träffade min älskvärda
famille vid helsan.
De reflexioner jag under mitt vistande i Stockholm kunnat
göra fylla själen med bedröfvelse: Konungen, som genom en
öfverdrifven luxe och mindre väl efterräknad hushållning satt
sig och riket uti yttersta vidlöftighet, villrådig och misstrogen,
omgifven af några till sederna högst förderfvade och för öfrigt
odugliga ynglingar, utan någon enda mogen vän; rikets råd och
högste embetsmän utur allt förtroende ; kabaler vid hofvet mellan
några för egna intressen sig sammansatta partier, hvaraf
Tol-lens, som associerat sig Ruuth och Munck uti rikets affärer,
tyckes vara det mest verksamma och nu nästan ensamt
rådande: olyckligt nog kanske en dag för Sverige i anseende
till Tollens omättliga ärelystnad, höga tankar om sig sjelf och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
