Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET I FINLAND 1788.
53
tankesätt i allmänna affarerne. Man säger här, att hertigen
nu mycket föres af Klingsporren, som nu talar ur en hel
annan ton än vid Fredrikshamn. Jämte Klingsporren talte
Liljehorn, generaladjutanten och Bror Cederström ur temmelig
hög ton, hvilket jag visserligen skulle approbera, om man kunde
agera ur samma ton. — Man säger nu att Ryssen bedragit
oss. Hvar och en må döma. Negotiationerne ha gått
ungefär så här.
Hertigen skickade öfverste Montgomeri till Fredrikshamn
att komplimentera storfursten och med honom begära en
entre-vue samt proponera stillestånd. Storfursten svarade med en
ganska vacker kompliment till hertigen, att han önskade få
göra dess bekantskap, men kunde icke mottaga entrevuen utan
kejsarinnans tillstånd, att kommenderande generalen grefve
Moussin Pouskin hade kejsarinnans tillstånd att handla om
stillestånd men uttrycklig befallning att icke mottaga någon
proposition eller svara på det ringaste, innan svenska trupperne
voro utur hennes land; att dagen efter skulle en rysk öfverste
komma att komplimentera hertigen. Complimenteuren kom
intet; Montgomeri måste resa tillbaka och fråga. Han blef
då ganska kallt emottagen; orsaken sades vara att dagen förut,
just när underhandlingar skulle börjas, hade kanonsluparne
utanföre Fredrikshamn tagit en tom köpmans galliot; hvad
complimenteuren beträffade, så nekade de att någon varit lofvad
och Montgomeri var sjelf osäker, om han hört rätt eller galet.
Derefter befallte hertigen en conseille att ventilera, om
Högfors borde evacueras, hvartill pluraliteten styrkte på den grund,
att underhandlingarne om stillestånd sedan skulle kunna börjas.
Våra trupper gingo också d. 2Ö:e sept. tillbaka in uti vårt
land, då Ryssarne följde tätt efter och intogo sina vanliga
posteringar. Allt sedan hafva vi hvarken begärt stillestånd
eller evacuerandet af Hangö utan pretendera att Ryssarne
obudne böra det göra. Med Montgomeri skref Klingsporren
ett bref till Moussin Pouskin, som denne hade ohöfligheten att
icke besvara, hvilket nu nästan anses som en ny krigsraison.
Lika så anses ett bref, skrifvet af general Sprengtporten till
general C. G. Armfelt, som visst icke hedrar sin auctor men
som snarare förtjenar förakt än den influence uppå våra affärer,
man tycks lemna det. Man borde ju snarare undanrödja än
uppfinna hinder för negociationerne. Man hviskade om en hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
