Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans inflytande på vårt lands vegetation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
invar det i synnerhet nunnorna, som omhuldade
prydnadsväxterna. Särskildt synes man då hafva älskat liljeväxter,
såsom påsk- och pingst-narcisserna, brand- och kroll-liljan,
snöklockan, snödroppen, vildtulpanen, perlhyacinten m. fl.
Med dem blandades åtskilliga andra, som sedan i allmänhet
blifvit förvisade till anspråkslösare täppor på landsbygden,
såsom pionen, ringblommor o. s. v. Därjämte glömde man
ej för ögonens förlustande att sörja äfven för näsans,
hvarför åbrådd, “salvia“, lavendel, isop o. s. v. införskaffades.
Sedan den tiden har importen af främmande prydnadsväxter
alltjämt fortgått, och i synnerhet under detta århundrade har
den varit synnerligen liflig. Orsaken härtill har varit dels
upptäckten af förr obekanta växter, företrädesvis i fordom
ej undersökta länder, dels — och i ej ringa grad — modets
nyckfullhet, ty detta sträcker sitt välde ej blott till hattar
och klädningar utan äfven till trädgårdens blommor. Vi
erinra oss i detta hänseende nog, att ännu för några få år
sedan gula blommor voro så föraktade, att åt dem
näppeligen tillstaddes plats i buketter, men sedan modet i
Frankrike annorlunda dikterat, intaga de nu en hedersplats bland
sina kamrater. Dessa modets växlingar vållar, att våra
blomsterrabatter på några få år kunna erhålla ett väsentligen
olika utseende. Jämför man blomsterfrämlingarne, sådana de
nu äro och sådana de voro t. ex. för hundra år sedan, måste
man häpna öfver förändringarne. Själfve Linné skulle känna
sig alldeles bortkommen i en nutida trädgård, ty flertalet
af dess blommor — äfven så vanliga som Dahlierna,
Lobelierna, Nemophilerna o. d. — äro först efter hans död
upptäckta och införda till Europa. I ännu högre grad
gäller detta om de botaniska trädgårdarne med deras
mångtusende, för Linné obekanta växtarter.
Till de nu påpekade, af människan inflyttade växterna
böra vi ytterligare lägga en del träd och buskar, som för
prydnadens skull odlas vid våra boningar, i
parkanläggningar o. s. v. Åtskilliga af dem — såsom lönnen, linden,
asken m. fl. — äro ju inhemska i vårt land, men med dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
