Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans inflytande på vårt lands vegetation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska floran 1745 af Linné utgafs, totalt försvunnit ur
vårt land, alla under detta århundradet. Orsakerna härtill
hafva varit olika: i ett fall har bränslebristen på
Bohusläns yttersta öar vållat nedhuggandet af den sista svenska
järneken (Ilex); i andra fall är det nyodlingar eller alltför
snikna växtsamlare, som härför bära skulden. Dessa
sålunda utrotade växter, liksom några andra, som hotas af
samma öde, höra alla till de allra mest sparsamt, på en
eller annan enstaka plats förekommande, så att förlusten
af dem ej kan sägas i någon nämnvärd mån förändra
vegetationens utseende eller sammansättning.
Mot hvad jag nu anfört kan för visso den
anmärkningen riktas, att jag framdragit ett alltför stort antal af
detaljer. Detta är emellertid ett fel eller snarare en
egenskap, som står i oskiljaktig förening med all
naturalhistorisk forskning: det är endast ur ett stort antal detaljer,
som allmänna slutsatser kunna dragas. Skulle vi nu
koncentrera de här framlagda detaljerna i några få punkter,
kunde vi såsom de viktigaste framhålla följande:
Bland de faktorer, som under de tvenne senast
förflutna årtusendena betingat förändringar i den svenska
vegetationen, finnes ingen, som verkat så mäktigt ingripande,
som människan, och detta i högre grad, ju mera vi närmat
oss våra dagar. Det är ej nog därmed, att hon gifvit
vegetationen ett väsentligen annat utseende därigenom, att hon
— förnämligast under landets uppodling — inskränkt
skogarnes, kärrmarkernas och sjöarnes områden samt alltså
beredt nya växtplatser åt helt andra växter än dem, som
förr därstädes funno sin trefnad, utan hon har ock till vårt
land infört flera tusen, här förr ej förekommande växter.
Största delen af dessa kan endast under människans
fortsatta vård och hägn här äga bestånd, men några af dem
hafva dock så acklimatiserats, att man nu kan anse dem
såsom fullgoda svenska medborgare.
Af de växter, som i våra floror upptagas såsom svenska
anerogamer, utgöras icke mindre än 15 à 16 procent af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
