Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"22 MÄNNISKOR.
poeter utom Tennyson. Elisabeth Barrett blef det andra
undantaget, ty hennes på senhösten 1844 utkomna bok
blef en ögonblicklig och - storartad framgång. Visser-
\
ligen var den största af dikterna, det ofvan nämnda
A drama of the Exile ej lyckad som helhet;
visserligen voro de berättande dikterna svaga i
konstruktionen ; visserligen framträdde ännu en benägenhet att
göra onödiga tillämpningar; visserligen funnos
svagheter i rim >och meter och oklarhet i bilder, men.. .
Men det fanns så öfvernog af oändligt mycket större
egenskaper än felfrihet, att icke ens den mest förstockadt
konventionelle granskare undgick att utbrista i ett
glädjerop öfver att här möta en stor och en född diktare.
Ty Elisabeth Barrett var ej en af dem som »bli
skalder genom att dikta», än mindre en af dem hvilka
dikta outtröttligt utan att någonsin bli skalder. Hon
var gripen af det »inusernas vanvett» utan hvilket Plato
med sanning säger att ingen konst skaffar skalden
inträde i templet. Och det var ej blott i England man
hänfördes af denna, den äkta ingifvelsens, yra. Reoue
des Deux niondes uttalade sig i en lång entusiastisk
artikel om det nya diktarsnillet. I Amerika blef E. A.
Poe utbredaren af E. Barrett’s rykte och tillägnade
henne, the noblest of her sex, ett af sina egna
arbeten. Harriet Martineau, den enda med Elisabeth
Barrett andligt jämbördiga af Englands dåvarande
författarinnor, var strax färdig att hälsa henne som den främsta
bland kvinnor och hennes bok som det yppersta kvinn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
