- Project Runeberg -  Människor /
75

(1899) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROBF.RT .BROWNING OCH ELISABETH BARRETT.

75

Du främjar och fullkomnar min lifsplan i hvarje
enskildhet . . . Jag behöfver dig för att glädjen skall bli
glädje, hvilan hvila, arbetet arbete . . . Jag skulle kanske,
någon tid kunna umbära Shelley och Beethoven men
aldrig dig, ty så mångfaldig som du själf är, är mitt
behof af dig . . . Jag började älska dig mer än hela
världen, nu älskar jag dig mer än till och med dig själf,
som jag först såg dig . . . Jag har i allt funnit dig som
jag anade dig och allt jag funnit har varit fullkomligt.. .
Fullkomlig, fullrundad, pärlren gaf du mig slutligen din
ömhet...

Jag kunde iippräkna alla de egenskaper, som göra
dig värd kärlek och dock går min känsla mycket
djupare än dina egenskaper . . . Jag älskar dig helt enkelt
emedan jag älskar dig . . . Hela mitt lif har jag
omedvetet saknat dig; jag var skapad att vänta på dig, finna
dig och bli din för alltid . . . Och ett helt lif skulle icke
kunna stilla min törst efter att helt och evigt innesluta
dig i mig . . . Men det skall kanske behöfvas många
års ^samlif innan du nå^ af ljuset från min kärlek,
liksom det behöfves många år innan vissa stjärnors
strålar nå till jorden . . . Men du, hvars natur är att
gifva, att välsigna och vara lycklig därigenom — blir
du icke själf varm redan af det ljns, du till mig
utstrålar? Hur skall jag annars kunna göra dig lycklig? . . .
Ditt väsens gudomliga godhet fyller mig redan nu med
en salighet så djup, att den nästan är en smärta . .
Redan af hvad du nu ger — detta som kommer mina
innersta hjärtesträngar att darra af salighet — kunde
jag lefva och vänta på dig till lifvets slut . . .

Och hon svarar:

Jag gömmer alla dina ord i mitt . hjärta, så djupt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manniskor/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free