- Project Runeberg -  Människor /
154

(1899) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 -

MÄNNISKOR.

dock intet sagt om Pennino, som sof i rummet bredvid.
Därför tror jag ej att bon kände huru nära döden hon
var. Hennes sista ord — då jag frågade henne huru
lion kände sig — var: Beautiful I

Aldrig har väl döden gifvit ett så fullkomligt skönt
lif ett mer fullkomligt skönt slut. Och när Browning
jordade henne under cypresserna på den lilla
protestantiska kyrkogården, hade han i sin sorg trösten af den
visshet, han några år därefter uttryckte i sin sköna
dikt Prospice, vissheten att, när döden nalkades honom
själf, dess mörker då

Shall change, shall become first a peace out of pain,
Then a light, then thy breast,
O thou soul of my soul I I shall clasp thee again,
And with God be the rest!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manniskor/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free