Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 -
MÄNNISKOR.
dualismen i blodet. Det var denna hvilken hos makarna
Browning — liksom hos den transcendentala riktningens
flesta representanter — tog sig uttryck i den satsen,
att människan, ohämmad af hvarje yttre myndighet,
själf bör söka och själf kan finna sin väg till
gudsgemenskap. Den personliga friheten var för dem det
absoluta villkoret för att kunna förverkliga en naturs
gudomliga möjligheter. Och ehuru de i kristendomen
funnit den högsta uppenbarelsen af Guds väsen, ansågo
de att denna uppenbarelse alltjämt fortgår i naturen
liksom i kulturen.
För denna pantheistiskt-kristliga syn på tillvaron
äger hvarje människa ett värde, som hellenen och
renässansmannen endast tillerkände den sköna och stora
människan, men den återger tillika åt den naturliga
människan den höghet, kristendomen frånkänt henne.
I Robert Brownings som i hans hustrus dikter
öfver-strömmar känslan af gudomens närvaro: i mannens och
kvinnans kärlek, i födelsen, i barnets lek som i hjältens
bragd, i lifsberusningen som i själfuppoffringen, i
hvar-dagsiden som i konstskapande. »Folkens
frihetssträfvanden skälfva af Guds eget lif... konsten klättrar
barna-likt upp till Guds faders knä... hvarje man har i sig
möjligheten till en hjälte och hvarje sanningsökare i
naturens eget ljus en ledning till sanningen...»
Pantheismen, omedelbart från Spinoza genom
Coleridge införd i engelska litteraturen, tog mandom i
Shelley, Brownings ungdomsingifvelse. Och pantheismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
