Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
MÄNNISKOR.
netternas öfverlämnande i hans egna händer och sedan
den fortsatta utvecklingen af den lilla teatern, tills
marionetterna lades åsido och barnaskaran själf utförde de
skådespel, dem den unge Goethes fantasi eller faderns
bibliotek försåg dem med.
Här uppe var det äfven som barnet under sina
religiösa kontemplationer ur sin fars mineraliesamling
hemtade de stycken, hvilkas sköna kristallformer och färger
redan nu hemlighetfsullt tjusa honom; af detta ämne
bygger en pyramid och med sitt solglas på den antänder
ett välluktande rökoffer till Guds ära — en panteistisk
barngudstjänst vid hvilken kristallerna voro en symbol
af naturen och flamman af människoanden!
Vid Goethes födelse var redan Hirschgraben —
ensamt namnet satte senare hans fantasi i rörelse —
omdanad till den gata vid hvilken fädernehemmet låg.
Men från husets baksida såg man den tiden en
oändlig följd af trädgårdar, där man nu ser idel
hustak. Och från ett fönster här i öfre våningen kunde
gossen ej blott titta in i alla dessa trädgårdar, utan
äfven bortom stadsmuren se den stora, fruktbara
slätten! I detta fönster läste han sina läxor; där njöt
han åskvädren, där försjönk han i solnedgångens
färgprakt. Men föllo hans blickar ned i grannens trädgård,
där han såg blommor vårdas, barn leka, käglor rulla,
då greps han ofta af den ensamhetskänsla hvilken, jämte
naturintrycken, stegrade det allvarligt aningsfulla i hans
barnasjäl. Här var det också han blickade efter de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
