Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
människor.
inom sig bär odödlighetsprincipen. Ty Goethe ansåg
odödlighetstanken väl förenlig med utvecklingsläran och
som en förnuftig följd däraf att verkningarna af hvarje
verksamhet redan här fortgå, i det oändliga. Men,
han-trodde ej på odödligheten" för alla människor, endast
för de själfulla. Och dem han helst ville slippa råka i
ett annat lif voro — alla de hvilka här varit förvissade
om detsamma, emedan han ej skulle kunna utstå
triumfen af deras rätthafveri gentemot honom och alla andra,
hvilka i detta ämne intet velat påstå! L
Och eftersom han var djupt öfvertygad att man i
dessa ting ej kunde komma längre än till tro, ville han
att man lugnt skulle lämna dem och samla ali sin kraft
för att verka i detta lifvet, vårt enda vissa.
Goethe säger om sig själf det djupa ord, som gäller
för alla djupa människor: Jag har ej nog af ett
tänkesätt, jag behöfver flera. Och i samband här-^
med förklarar ban sig vara polyteist som diktare oöh
konstnär, men panteist som naturforskare —- ett
yttrande, öfver hvilket ensamt en hel bok kunde skrifvas!’
Men visst är att utvecklingstanken, ehuru icke i den
’omfattning vi ge den, förblir den för Goethes tänkande
centrala.
Denna tanke är vårt århundrades stora idé. Alla
andra idéers värde afgöras ytterst genom deras ställning
till denna. Men till dess anhängare räknar jag ej dem,
hvilka söka bevisa evolutionslärans och kristendomens
öfverensstämmelse! Det verkliga tänkandet och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
