Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOliTHEHAUS I FRANKFURT.
213
verkliga ’ tron — som båda äro fria från den lutherska
eller den reformerta half-förnuftigheten — inse att
världsstriden, som under detta århundrade pågått och under
det nästa kommer att afgöras, gäller denna fråga:
Antingen är människan i denna tillvarelseform sig
själf nog eller är hon det icke.
Är hon det — som evolutionismen lär, så snart den
blir följdriktigt förstådd — då är människan färdig med
Iron på alla andra uppenbarelser än dem, hon under
sin egen utveckling gifvit sig själf och alltjämt kommer
att gifva sig angående lifvets ursprung och mål.
Är hon det däremot icke — som den katolska
kyrkan följdriktigt lär, utan några bibelkritiska och
evolutionära kompromisser — då bör hon åter gifva sitt
förnuft under trons lydnad. Ett tredje duger lika litet för
tanken som för tron.
Det var detta antingen-eller inför hvilket man stod
i århundradets början under den katolska reaktion, mot
hvilken Goethe med hela sin natur och hela sin
öfvertygelse kände sig fientlig. Det är inför samma
antingen-eller som de två stora andliga världsmakterna —
evolutionismen och katolicismen — i nya former under nästa
århundrade komma att utkämpa samma strid. Nu som
då linnes en möjlighet af katolicismens tillfälliga seger
lindor en »makternas skymning». Men endast för att
senare nödgas vika från en ny och fagrare jord, där
mänskligheten för alltid skall återfinna sina — i tidernas
morgon med dualismens inträde — förlorade guldtaflor, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
