Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.298
MÄNNISKOR.
vännen; hit kom Jean Paul, beredd att finna Goethe
»vara ett isberg», men såg snart, att isskorpan var
mycket tunn och glöden under den mycket stark; hit
kom den unge Grillparzer och kunde endast brista i
hejdlös gråt; hit kom den fräcke unge Heine — och
kunde i sin betagenhet endast stamma något om
»plommonen, som växte på vägen mellan Jena och Weimar»!
Här sökte Madame Staël förgäfves göra Goethe
meddelsam; allra minst lyckades hon få veta hans tankar om
evighetens gåtor, ett ämne han »ansåg lämpligt endast för
kvinnors grubbel, medan denna tillvaro var nog för en mans
forskningar» —ja, »att den hvilken i dessa ämnen med
insikt förklarar sig inskränkt, är fullkomligheten närmast!»
Enhvar, som under den Goethes mognadstid, hvilken
följde på den italienska resan, trädde inför honom,
erhöll det intryck, Napoleon med ett ord sammanfattade:
Se där en man! Samtiden vittnar om, att Goethes känsla
nu var lika djup och äkta somNh^ns ande klar och
uni-versel; att hans renhjärtenhet var ungdomsstrålande:
att egennytta, svek, låga beräkningar, små motiv och
lumpna handlingar voro honom i hela hans lif omöjliga.
Han såg dumheten och lågsinnet och tog lugnt afstånd
från deras närhet, men hans syn på individen var
generös och mild, om han än brukade starka ord om
/
släktet.s och samtidens^andliga svagheter.
Frasen var ända från ungdomen Goethe förhatlig,
och jag’ anförde tidigare hur han beklagar’att han’är
stel, emedan han aldrig kan finna tomma ord, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
