Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
tanke, hvilken innerst varit århundradets förnyande tanke,
är dock ännu så föga förstådd att den, uttalad utan diktens •
omklädnad, väcker helig fasa hos dem, hvilka ej ana
det oerhörda allvaret i densamma, det allvar Goethe
för alla tider uttryckt med orden:
Nur Der verdient sich Freiheit ivie das Leben,
Der täglich sie erobern muss ...
eller i dessa:
Plikt —- det betyder härlekenHill det, man befallt sig själf.
Men medan Goethe genom dessa — och medelbart
genom alla — sina verk gör sin egen naturs innersta drift
— själfkulturen — till en drifkraft inom hela vårt
århundrade, ställer han äfven med dessa dikter individens
själfutveckling i släktets tjänst. Att också göra
mänskligheten friare och lyckligare — detta blir för Wilhelm
Meister som för Faust den slutgiltiga lefnadsvisheten.
En stor, mild humanitet, oförvillad af små, själfviska motiv,
kännetecknar ej blott Goethes egen person, utan dessa hans
båda främsta verk om frigörelsen genom själfkulturen.
I dem lefver samma känsla som i Prometheus,
den att människans adel är att vara edel und
hülfreich och Prometheus’ ord till världshärskaren:
Ich dich ehren? Wofür?
Hast du die Schmerzen gelindert
,le der Beladenen?
Hast du die Thränen gestill.et
Je der Geängsteten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
