Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
de antikt religiösa, men det första bevisar lika litet att
ban trodde på frälsningen genom Kristus som det andra
att han tillbad Olympens gudavärld 1 Han använder
äfven hela sitt lif ordet Gud. Men genom tusën citat
kan det bevisas att han därunder aldrig tänkte sig det
kristna gudsbegreppet. Trots detta fortfar man att
lösrycka Goethes ord ur deras sammanhang för att bevisa
att denne samme Goethe — hvilken kanske mer
djupgående än någon annan undergräft tron på kristendomen
som en enastående gudomlig uppenbarelse och dèt enda
frälsningsmedlet för en andligt förmörkad och fallen
mänsklighet — dock i själfva verket var en på dessa
läror troende!
Sannerligen — man kan bemöta detta endast med
ett vapen ur Goethes eget pilkoger Buch des
Unmut hs:
Was? Ihr missbilligt den kraftigen Sturm
Des Uebermuths, verlogne Pfaffen!
Hätt’ Allah mich- bestimmt zum Wurm,
So hält’ er mich als Wurm geschaffen.
Nej! Goethe omfattade hela sitt lif med sin djupt
religiösa känsla Spinozas panteism, för hvilken i
tillvaron inga andra uppenbarelser gifvits om Gud Ȋn
tillvaron, som är Gud». För denna panteism är allnaturen
religionens föremål; lifvet i alla sina yttringar blir heligt:
solen liksom Kristus, Eros liksom jorden, vetandet
liksom verkandet, födan liksom sömnen, vinet liksom
vattnet. Andakt är att med hela sin varelse innerligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
