- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
3

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prolog.



Det gifves menniskor, som genom stränga försakelser,
ihärdigt arbete och en aldrig hvilande verksamhet, lyckats att ifrån
fattigdom och en ringa samhällsställning, svinga sig upp till
förmögenhet och oberoende. Andra åter som äro födda till rang och
rikedom men genom slöseri, utsväfningar och lättsinnighet förstört
hvad de en gång egt och sålunda ifrån sjelfständighet störtat sig
i ett fullkomligt slafveri under ekonomiska förhållanden. Omkring
personer utgångna från dessa båda ytterligheter är det som vår
berättelse kommer att vända sig.

Hvilken af de båda klasserna som utgör den egentligt
aktningsvärda är för hvarje tänkande varelse lätt att finna, och likväl
är vår upplysta tid sä föga upphöjd öfver bördsfördomarna, att
om slösaren, vällustingen eger ett gammalt adligt namn, öfver
hvars signatur han bär en greflig krona, bugar man sig djupt för
den anborne oduglingen, och den rike grossören tvekar icke att
skänka honom sin enda dotter och all sin förmögenhet att
förstöra, blott för att blifva beslägtad med de förnäma familjerna; —
men samma far som för en föraktlig fåfänga uppoffrar sin dotter,
skulle tvärt afslå ett frieri af den arbetsamme och idoge mannen
som ifrån intet svingat sig upp till sjefständighet. :— Och
hvarföre? — Derföre att vällustingens titel smeker hans högmod och
tillfredsställer hans ärelystnad, då deremot uppkomlingens
anspråkslösa namn ljuder så simpelt, att icke en gång en rättskaffens
karakter, en redbar vandel etc. förmå uppväga det plebejiska Pehrson,
Svenson o. d. — Detta förhållande har haft mycket ondt med sig;
ty det har framkallat just denna jagt efter relationer med adeln
och de som ega något anseende, hvilken utmärker den rikare
borgarklassen, som tro sig icke ega något egentligt värde förr än de
fått förena sin förmögenhet med något namn som klingar. Denna
förvända fåfänga har ledt till så många missbruk att det vore
önskligt att den en gång lemnade rum för en förnuftig
uppskattning af det verkligt aktningsvärda; men tyvärr är den så
inrotad att den säkert ännu under flera mansåldrar skall fortlefva.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free