- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
8

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vän.“ Derpå vände sig grefven med ett nedlåtande leende till
Zelma, bifogande: „Han är en man i sina bästa år och enkling."

Zelma rodnade lindrigt, men besvarade grefvens leende, med
ett som var obeskrifligt intagande. I detsamma anmälde betjenten:

„Kapten Mårtenson."

Några ögonblick derefter inträdde han. • Kaptenen var enmian
om två och femtio år; med ett yttre som fullkomligt saknade all
anstrykning af ålderdom. Hans hållning var rak och kraftfull,
hans hår mörkt, liksom hans polisonger, utan att ett enda grått
strå blandade sig deruti. De något tjocka läpparna visade då
han-öppnade dem, tänder så friska och hvita, som trots någon
tjuge-årig ynglings. Det solbrända ansigtet var visserligen fårat af åren;
men utan att dessa fåror gaf deråt något åldrigt. De djupt
liggande, mörkblå ögonen voro lifliga och ändå allvarliga. Sådant
var Pehr Mårtensons yttre vid femtiotvå år. — Mödor,
ansträngningar och en oafbruten verksamhet hade deråt endast gifvit en
ökad prägel af manlig kraft. Kaptenen kunde ännu få namn af att
se ganska bra ut. Detta tyckte äfven Zelma då han inträdde och
helsade; aktningsfullt på grefven, kallt på grefvinnan, som med en
omärklig böjning på liufvudet besvarade hans helsning. Då grefven
presenterade Zelma, fastade kaptenen en öfverraskad blick på den
unga vackra qvinnan och hans helsning blef nästan vördnadsfull.

Under den timma han samtalade med grefven, vände han icke
ögonen ifrån Zelma, som ganska väl märkte det intryck hon gjort.

Det hände Mårtenson, hvad som händt flera kloka karlar före
honom, att de under arbete och verksamhet tillryggalagt hela sin
ungdom, utan att falla i någon dårskap; men vid en moguare ålder
faller offer derför. Mårtenson, som aldrig varit slaf under någon
passion ocli’) som äfven i sin kärlek till Mary och sitt barn låtit
styra sig af förnuftet och sin vilja, blef nu vid några och femtio
år så häftigt betagen i Zelma, att hans tycke för henne inom
några månader öfvergick till en allt uppslukande passion. Kanske
förstod Zelma konsten att förvandla en gnista till låga, det är
något vi icke känna, men hvad vi veta är, att efter fyra
månaders förlopp rusade den eljest så sansade mannen fram med ett
frieri och fick —< ja. Sex veckor derefter var Zelma Fries icke
längre gouvernant hos grefvens, utan fru på Ljuugstafors, och efter
ytterligare tre månader hade Elin, enligt sin styfmoders önskan,
blifvit förflyttad ur hemmet och till en pension i Stockholm, hvars
föreståndarinna var en slägtinge till Zelma.

Kaptenen var, såsom det oftast händer med äldre män, så
förälskad i sin unga hustru, att det i hans kärlek låg ett något,
som gjorde den tröttsam för Zelma. Det passionerade elementet
passade icke rätt bra ihop med lians ålder eller öfriga karakter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free