Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller ora hod vid iöfvergången till- jiarigfriu skulle, blifva beståmdt
fal. Dragen,: ehwu i sig! sjelfvå, mera> vackra, stodo på gränsen
af det ytterliga’,i så .åtfc; om de öfvérskredo den, ékulle de forvandla
ansigtet till eri ka;rrikatur. Ögonen, voro stors,: möifkä, öppna och
af en afgjord färg; men de voro alldeles icke vackra;: ty det
fattades i dem uttryck och bristen på ögonbryn gjorde ett obehagligt
intryck. Näsan ehuru råk skulle, om den blef aldrig kå litet större,
förvandlas till en snabel; munnen, ehuru liten raéd vackra tänder,
hade nästan för tjocka läppar. Pannan var för hög, dess
tinningar för kala och håret af en obestämd askgrå färg,, hvilken icke
gäf någon aning om hurudant det med tiden skulle: blifva, Lägg
till detta en blekgal iy,den fullkomlig oförmåga att blifva herre
öfver : sina röfelser, hvilket gjordes att de långa iflagra armarna
föreföllo såsom de icke rätt väl hörde till den öfriga kroppen, så
finner man att Elin Mårtenson vid sexton års å ålder mera liknade
en -ofjädrad skatunge" än en blomstrande och intagande flicka.
Läkarne i Stockholm föreskrefvo en résa till någon badort
för både Zelma och Elin, hvilken resa äfven företogs, men utan
att kaptenen kunde åtfölja sin fru, emedan han hade angelägna
affärer att sköta, hvilka kräfde hans personliga närvaro.
I början af juli teste således Zelma och Elin till Strömstad
och möttes vid sin ankomst dit, till Elins stora förvåning, af
grefve Herman.
Sex veckor ilade bort i tidens omätligå haf, lik en glad dröm
för Zelma, lik ett plågsamt uppvaknande till strid och lidande för
Elin,i som återvände ifrån Strömstad ännu blekare än när hon
reste dit. I hufvudstaden skiljdes Elin ifrån sin styfmor, som der
möttes utaf sin man. Zelma hade sagt åt1 Elin då ångfartyget
landade vid Riddarholmen och hon upptäckte sin man på stranden:
„Det är öfverflödigt att omtala det vi sammanträffat med
gref-ven vid Strömstad."
Dagen derpå reste kaptenen och Zelma till Ljungstafors. Elin
skulle ännu ett år qvarstanna i pensionen.
Kaptenen medförde till landet en gammal kamrat, sjökapten
Troberg. De hade båda börjat sin bana såsom matroser på samma
bruksskuta; meii med den skillnaden att Troberg väl avancerat till
sjökapten liksom Mårtenson, och i många år fört ett och samma
fartyg, men utan ätt i likhet med! sin verksamme och intelligente
kamrat ha samlat någon förmögenhet. Nu hade han blifvet sjuklig
och oförmögen atfi göra flera, resor, hvarföre Mårtenson erbjöd
honom, af uppriktigt) och trofast hjerta, ett hem hos sig, efter
han stod alldeles allena och utan familj. Troberg! antog utan
omsvep sin väns anbud. Han skulle nu blifva en medlem inom
familjen på Ljungstafors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
