Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„De gingo ned på kontoret, der häradshöfding D. väntade dem/1
svarade Troberg som haft ögonen riktade på> hvad som passerade
utanför fönstret. „De komma1 genast upp igen, hörde jag
Mårtenson säga." I
„Jag är verkligen ledsen nfver att vi så här inödgatk
våldgästa," återtog grefven, „och skalle just onska att få veta af kapten,
om min närvaro i och för affärerna är af nöden, eljest ämnade jag
resa till N—köping redan i qväll.“
„Har herr grefven så brådtom?^ frågade Trobergj
„Jag fruktar att fälla besvärlig; ty1 vi känna mer än väl
kapten Mårtensons antipati för adel, att icke <veta det han ogema sér
adelsmän i sitt hus.’’ En fördom den hans familj säkert delar?" —
„Det tror jag icke," sade Troberg och såg på Zelma, med ett
förläget utseende, emedan hän väntade att hon skulle säga något.
„Så: unga > och älskvärda damer som Mårtensöns fru och dotter,"
tillade han, „kunna icke beherrskas af dylika dumma fördomar.’*1- -’i
„Kapten Troberg har rätt,“Hisade-!Zelma och bjöd till att le.
„Ni önskar då att jag skall stanna?" -Grefven vände sig till
Zelma;’och såg på henne med en blick, soth bad mera;än orden.
„Ja, jag hoppas att herr grefven icke så djupt vill såra
hvar-ken mig eller min man, att ni betviflar vår gästfrihet." "1
. Kapten Troberg gjorde Elin- en fråga och under det hon
besvarade den, sade grefven lågt:
„Skall jag resa?’iEft svär innebär lif eller död för mig."
$ ,yStanna,“- hviskade Zelma, reste sig upp och lemnade rummet.
„Hon älskar honom,"1 tänkte Elin. „0, min far! min älskade
far."
„Jag måste bedja fru Mårtenson visa grefven mera höflighet,"
tänkte Troberg och gick äfven ut under någon förevänning.
Grefven och Elin- blefvo allena; men detta tycktes grefven icke gifva
akt uppå. Han tog upp sin plånbok och skref på ett af bladen
några ord med en blyertspenna, ■ hvarefter han ref ut bladet och
stoppade det i sin Västficka. ’Under tiden hade Elin gått ut på
verandan.
En stund derefter’ inträdde kapten och gamle grefven, då de
funno Elin stående påverandan och Herman sittande i chaislongen.
Följande morgon öppnade Ztelma- dörren till Elins kammare
och frågade:
„Vill du göra en promenad ned i parken, med mig?"
„Gerna," svarade Elin och - tog sin hatt. De vandrade ned åt
parken. Zelma syntes ovanligt glad och upprymd. Hon skämtade
med Elin, som gick tyst och tankfull vid stjufmödrens sida,
betraktande med ett uttryck af smärta och beundran Zelmas sköna
intagande aiisigte. Stående midt i lifvets högsommar liknade Zelma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
