- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
62

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

risgryn så att en kristen menniska kände äta- dem, då midt i
denna föreläsning hon stördes af att grindarna till gården öppnades
och grefve Herman red in.

„Se nådig grefven,“ utropade hushållerskan, som tjent ett par
år på :-Kungaborg under det grefve Herman egde det. Hon steg
upp vid sin fordna husbondes åsyn.

„Ja! så, är det den’herrn, som rådt om det här-stället- förut.
Han ser■ just icke: så illa^utpinensitt-då still mamseih vi hafva
ännu ick© sllutat uppgörandet äf räkningen.“ bom

: ^Grefven l ämnar sig säkert uppi till frun“ ^ stammade
hushållerskan.

■ /(„Nåi, så mycket, mera skäl för mamsell att sitta still."

Em’betjént hade Stmder tiden mottagit grefvens häst, och
gubben Eklund stod på nedersta trappsteget och helsade sin alltid
lika älskade; f. d. husbonde!. Hernian,’isom såg Jane på verandan,
teg för^äfgjbrdt att defivar mulatfkäringen och gick derfore-,-sedan
han vinkat i åt Eklund, uppfor de breda- trappstegen1 och stannade
foamför Jane, soni nwd en vänlig böjning på hufvudét befsvaräde
grefvens artiga; mem något stolta bugning,; sägande:-:

i ySir, mrs är deritiøé1*1, och utan att resa sig upp pekade Jane
på dörren.*:; Eklund-,csom följt efter -grefven, flef blodröd af hann,
slungade en ursinnig-blick: på Jane, och skyndade att säga:

„Jag skall anmäla nådig grefven.“

„Bujiöfs icke; mrs här sagt till, att den gentlemännen skulle
stiga in till henne; hon är i salongen."

Detuder -var nren! än Eklund kunde smälta;. Han rätade på
sig och gick, utan att vidare spilla ord på miss Jane, fram till
salsdiörren, den hän bligande: öppnade lör grefven.

i ;Tack, käre Eklund j jag skall nog-söka upp frun“, sade
Herman, leende, och tog vägen öfver salsgolfvet fram till salongsdörren,
bvars gardiner vofo nedfällda. Eklund hade likväl följt grefven, för
att bespara hobom ‘mödan att upplyfta-dörrgardinerna. I detsamma
han’förde uiidan dem, sade han naed hög röst:
dpo „Grefve Rdmarhjerta!"

Herman inträdde öch såg sig omkring i det ofantliga
rum-nvet>eftér den person han skulle besökäl Slutligen stannade
blicken på iénssnHärt qvihnogdsta-lf, som reste sig upp ifrån den
framför plafldörrårne stående’ pompadouren. ! Grefven,1 söm gått några
steg; fram- i irummefi tvärsitamiadé; så frapperad bief hän af den syn
*omr mötte hans blickar,;‘-Det var en-verkligt -skön uppenbarelse.

u „Förmodligen iir den der intagande vafelsen-mulattåkans dotter",
tänkte ’grefven och gjorde- en ledig och vördnadslull bugtiing för
damen,:-’:- ’’;. ’> ! /;r ; - il"- i .•■w:*u{ .mu-i- ii-fim mo bulli;

Stephana tog några steg emot grefven och besvarade
hels-ningen- nied- en- artig; uch värdig böjning "på llufvudet.

„Het är’ihig kärt, att! säsoib-gäst ;fä;-helsa herr grefven-väl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free