Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riela intresset är allt, det moraliska intet. Att förtjena penningar
är lösen för hans lif."
„Gud vet, grefve, dm ni nu så alldeles riktigt bedömmer
Amerika och dess folk. Jag tror det icke. Det är visserligen sannt,
att Amerikanaren af nödvändighet varit och är ännu tvungen att
fästa den största uppmärksamhet vid det materiela sträfvandet;
men betrakta på närmare, håll denna ungaj stat, och ni skall
nödgas medgifva att det méd ett nygirigt barns hela intresse fäster
sin nppmärksflfaihet äfyen på högre, och ädlare intressen. Besinna
att det förhåller sig till Europa ’ som ett lindebarn till ‘en.
fullvuxen menmska. I framtiden skall dess rika och unga hjerta draga
till sig all upplysning och dit skall en dag all kultur förflyttas."
Herman log, i det han svarade:
„Jag betviflar att ett folk bestående af en hop äfventyrare
kan erbjuda några sådana förhoppningar; isynnerhet som hela dess
statssystem kan kallas provisoriskt; ty såsom sådant måste vi väl
ändå betrakta den amerikanska republiken: ett foster af
nödvändigheten,att Åtminstone få ett sken af lagbunden styrelseform i
ett land, der den sammanrafsade befolkningen gjorde det omöjligt
att införa någon bättre och fullkomligare."
„Ah! grefve, ni dämmer med en aristokrats alla, tillåt mig
säga, föråldrade fördomar. Det höres att ni ej på nära håll
betraktat detta, , såsom ni kallar det, sammanrafsade, folk eller deras
styrelseformeljest skulle ni nödgas medgifva att intet folk i verlden
har en så djup aktning för sin statsförfattning, en så lifvande
känsla af sina medborgerliga pligter som nordamerikauaren, ifrån
den ringaste till den mäktigaste»medborgare i samhället. Gifs det
väl någon monarki i verlden, rsom kan framvisa en sådan
national-anda hos sin *’ befolkning som. den amerikanska republiken kan
förete?" —
„Möjligt att ni har rätt, men jag för min enskilta del vågar
betvifla det; emedan en republik i sig sjelf är ingenting annat än
en folk, eller om ni tillåter, en .pöbelregering, der godtycket
anses för fosterlandskärlek och råheten för frihet. Om vi vilja vara
rättvisa, måste vi medgifva att idealet af all styrelseform är den,
dåä konungamakten grundar sig på aristokratien, då adelsmannen,
genom en högre själsutveckling, är upphöjd öfver menigheten, så
att han deltager i folkets öde med detta välvilliga och lugna
intresse hvarmed herden vårdar sin hjord, och, utan ätt i folket se
sin like verkar han föf dess intresse, såsom en honom af
försynen anförtrodd skatt. Han står emellan könungen och folket
såsom ett värn emot den förres godtycke och tyranni. Konungen
åter hämtar medvetandet af att j. folkets ögon äga en nästan
gudomlig helighet, vilja och föresats att aldrig missbhika vördnaden
för sin egen makt." ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>