Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöd fiå, visste hon icke sjelf, men plötsligt väcktes hon oe sina
djupa tankar, deraf att ’en hand helt varligt fattade en af hennes,
och en klar vacker röst sadé på-engelska:
,,Du har varit inne hos grekinnan?11’
„Ja, Jacobö.11 ’ Stéphana vände sig till honom.
„Se på mig, Stéphana, och säg: , hvad erfor du, då du stod
vid den af olyckan hårdt pröfvade qvinnans säng.11 Det låg i
Ja-coh.os ton något allvarligt bestämdt, sådant som dén får, hvilken
talar till ett barn, hvilket är skyldigt räkenskap för sina handlingar.
■ ; Stéphana lade sin hand på hans skuldra och såg rakt in i
hans ögon, sägande:
i; „Jag kände mig försonad med hela mitt förflutna lif, och jag
var ödmjuk in i mitt innersta hjerta. Ja, Jacolpo, jag kände att
du . af mig gjort en sann christen, och jag ville icke för någon
lycka i verlden byta bort det ögonblick af en allt förlåtande känsla,
som bemäktigade sig mig, då jag stod inför henne. Jag erfor då,
att jag skufle knnna för hennes lycka uppoffra mig. sjelf. ,— Ah’
Jacobo, Jacobo, du vet icke allt; men jag vet att utan dig hade
Stéphana i dag. icke varit den öfver alla personliga lidanden och
intressen höjda qvinna, hon nu är, —- Gud löne dig.11
„Tack.!11 Hans läppar vidrörde Stephanas panna.
Eklund öppnade dörren och inträdde.
-„Grefven kom nu hem,“ sade han med upprörd röst.
• „Vet grefven något?“ frågade Stéphana hastigt.
„Nej, det tror jag icke, ty Persson, som kört för grefven, visste
om ingeuting.11
I „Och herr Eklund har ingenting sagt?“
..Ni sade mig ju, att jag skulle tiga, min fru."
„Tack för det. -— Bed grefven ifrån rnig, att jag får den äran
tala vid honom.11
■»Här uppe?11
»Nej, jag väntar honom nere i gröna kabinettet,11
Stéphana tryckte Jacobos hand och lemnade rummet. Några
ögonblick derefter inträdde grefve Herman i kabinettet, der han fann
Stéphana. Vid första ögonkastet på henne, såg han att hon varit
sjuk, och att hon ännu kämpade emot något lidande. Stéphana
gick honom till mötes och räckte honom båda händerna, sägande
i en hjertlig ton:
„Välkommen hem igen, och förlåt mig som bad grefven
komma upp; men jag har en ledsam händelse att meddela er, och
önskade att ingen annan skulle i förväg ■ bedröfva er dermed. —
Jag smickrade mig med att såsom vän ega det företrädet att kunna
görä det bittra mindre bittert.11 Nu såg Stéphana på honom med
samma uttryck af obegränsad godhet, hvarmed hon sökt försona
grefvinnan med det förödmjukande i hennes belägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
