Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Alldeles. “
„Ingenting är enklare. Då . jag återsände alla de porträtter,
som utgjorde er familjs stolthet, förbehöll jag mig detta enda,
hvilket för er innebar en förödmjukelse; men deremot för mig egde ett
verkligt värde.“
„Hvad värde kunde det ega för er? — Känner ni Gunilla
Ro-marhjertas historia ?“•
„Nej, men jag vet att hon utgått från folket, och att hon i
följd deraf lidit utaf er familjs anborna högmod; och derföre
intresserar den der bilden mig.“
„Högmod?“ upprepade Helfrid och fästade: sina stora djupblå
ögon ’på Stephana med ett bestämdt ogillande uttryck.
„Ja, ordet ljuder icke vackert, fröken Helfrid, men det är
sannt; eller huru vill ni benämna den fördom* som gjort att er slägt
så godt som försköt Gunilla ?“
„Huru vet ni att hon blef förskjuten?“
„Jag vet, att hennes porträtt ansågs ovärdigt af en plats ibland
edra stamfaders och stammödrars, och detta var en följd af högmod,
att icke säga öfvermod.“
Helfrid skiftade färg. Stephana hade nu anslagit den
ömtåliga strängen i den unga flickans hjerta.
„Hvarföre kalla en af de ädlaste känslor för. högmod.“
„Ädlaste! — Ah, min fröken, jag kan sannerligen icke fatta,
huru ni vill försvara den såsom ädel,“ sade Stephana med ironi.
„Ligger det icke något ädelt i aktningen för våra’förfäders
stora och lysande egenskaper, och den helgd, hväruti; vi hållä ett
namn, som burits af utmärkta personer? Ligger det icke något
upphöjdt i den uppfattningen, att vi icke vilja att detta namn skall
bäras af andra än dem, hvilka ega ett som är utmärkt och aktadt.
Och slutligen, vill ni väl icke bestrida att då adeln ursprungligen
utgått ifrån det ädlaste en nation egt, samt, just i följd af sina
högre företräden, höjt sig öfver massan, det äfven bör ligga i
hvarje ädlings pligt att icke genom förbindelser med personer,
hvilka sakna alla anspråk på att härleda sitt ursprung ifrån
nationens ädlaste afkomlingar, förnedra ett namn, som just genom de
minnen, hvilka äro fästade vid detsamma, åligger att hålla dét
heligt. “
Helfrids hela utseende var ståtligt,, då hon så talade, och det
kungligt uppburna hufvudet tycktes skapadt for en krona. Så tänkte
Stephana, då hon, med ett snarare medlidsamt än föraktligt leende,
betraktade denna vackra typ af en ung adelsdam.
„Stoltheten öfver ett namn är ungefar lika klok som
stoltheten öfver yttre fägring. Den är löjlig, då den icke förenas med ett
ädelt sträfvande till moralisk förköfran, och egoistisk, då den* som
fallet alltid är, gör oss blinda för den verkliga förtjensten, under
det vi tillbe den ärfda. Ni talar om att icke förnedra ett ädelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
