- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
189

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

„Hvarföre då icke bereda mig nigot enda ögonblick att få
försäkra er om mitt deltagande, min vänskap?“

— Derföre att hvarje stund varit upptagen vid min mors
sjuksäng. — Ack! det har varit så ångestfullfc att oupphörligt frukta
att hon skulle gå bort. — Och sedan att se henne lida och veta
att ingen bot finnes för hennes lidanden. “

„Det är färfärligt. Ni har blifvit mycket blek, fröken Helfrid."
Jacobo betraktade henne ined deltagande.

„Hvad betyder det, om jag blott egde hoppet att mamma skulle
blifva frisk. Hon är nu så svag, att vi måste försaka äfven den
utsigten, att genom ombyte af luft och vistandet i varmare länder
kunna se hennes helsa förbättras. Det är något outhärdligt
pinsamt i den tanken, att hon förr eller, isednare måste dö i denna
fruktansvärda sjukdom, hvilkens framsteg ingen förmår hämma.“
„Men grefvinnan är ju något bättre?"

»Ja, hon skall i dag försöka att ligga klädd på en soffa."
„Baron Skjöld väntas ju hit?"

„Ja." Helfrid rodnade. Jacobo fattade hennes hand, sägande:
„Och grefvinnan ämnar åt honom skänka sin dotter?"

Den tanken utgör en af hennes käraste önskningar," svarade
Helfrid lugnt. M

„Utgör det äfven en af edra?" Jacobo ritade med sin käpp i
sanden.

„Kan ni göra mig den frågan?" Helfrid såg upp till honom
med en öppen blick.

„Ja, hvarför icke. — Man har sagt mig, att ni ämnar skänka
baronen er hand, och detta, fröken Helfrid, bör jäg väl icke antaga
att ni gör, utan att hjertat följer med, i annat fall beginge ni en
ganska oriktig handling."

„Oriktig! och på hvad sätt? — Jag har aktning för baronen;
jag hoppas att en dag kunna hysa verklig tillgifvenhet för honom,
och jag uppfyller en af min mors innerligaste önskningar. — Hvad
orätt ligger det då i mitt handlingssätt?"

„Det orätta ligger deruti, att ej ert hjerta följer med gåfvan
af er hand. — Ni tager emot baronens kärlek, och ni ger honom —
„Hela mitt lif.“

„Med undantag af er kärlek."

„En dag skall jag äfven lyckas att älska honom."

„Deruti har ni rätt; men innan den dagen kommer, bör ni icke

förena ert öde med hans. En dylik handling af er skulle............“

Jabobo afbröt och tillade med sitt vänliga leende: „Men jag är
ju alls icke berättigad att så tala till er; min tanke i detta ämne
kan med skäl anses obehörig, och endast det lifliga och sanna
intresse, jag hyser för er, kan urskulda min inblandning i en sak,

som endast rör er, och likväl.............“

„Tala ut jag ber."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free