Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,,Mamma, det begär jag icke; men hvad jag på.mina knän
ber dig om är, att du icke uppställer några reglor för Helfrids
uppförande som kan såra den person, hvars gäst du är, utan låter
Helfrid umgås så med fru Stephensens fremmande som med hvilka
andra personer som helst, och att Elin icke undvikes eller något
företages som kan röja att hon af oss betraktas med ringaktning.
Det skulle dödligt förödmjuka mig, att än en gång nödgas inom mig
erkänna, att under det fru Stephensen visat oss en så hög grad af
grann-lagenhet och välvilja, att vi aldrig kunna återgälda den, har min
mor sårat och förnärmat henne. Yi böra i allt söka att visa
henne vår aktning, just derföre, att hon framstått i alla sina
handlingar såsom en qvinna med ädel och upphöjd karakter, samt en
takt och finkänslighet, som öfverträffat allt hvad jag sett. Lofva
mig derföre, för min skull, att Helfrid umgås med Elin såsom med
friherrinnan F., eller hvilken gäst som helst, som uppehåller
sig här.“
Grefvinnan gjorde några inkast, men Herman uttalade så
allvarligt sin önskan och så bestämdt sitt ogillande af ett motsatt
uppförande, att grefvinnan insåg det hon måste böja sig efter
sonens önskan. Man talade en stund om saken, och sedan
öfver-gick Herman till andra ämnen, och slutligen beredde han sig på att
lemna rummet.
„Har du hört att fru Stephensen lärer ämna gifta om sig?"
frågade grefvinnan.
„Nej, det har jag visst icke hört.“ Herman, som var halfvägs
till dörren, vände hastigt om. „Med hvem då?* .
„Med en lord Charter, som lärer åtfölja Elin hit.*
„Hvem har sagt det?“
„Miss. Smith.“
Om aftonen satt Stephana allena i stora salongen, när
Herman inträdde. Man talade en stund om likgiltiga saker. Herman
tog slutligen den bok, som låg framför Stephana, och såg på
titelbladet.
’Kriget i Nizam, af Mery,’ läste han.
„Har ni läst detta täcka arbete, af den snillrike Mery?“
frågade Stephana.
„Ja, det har jag; men sannerligen jag vid detsamma fastat
något större intresse, än vid hvilken annan roman.“
„Jag åter läser det nu- för andra gången.“
„Verkligen? Hvad är det som väckt, ett sa högt intresse
hos er?“ .
„En karakter."
„Engelsmannen?"
„Ja, sir Edward."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
