Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Ja, om fru Stephensen kan man säga skön, men icke
om grefvinnan Romarhjerta.“
„Några gästers ankomst afbröt samtalet och grefven fick nytt
tillfälle att se med hvilken blixtrande liflighet Elin inledde och
fortsatte ett samtal. Hennes qvickhet fängslade, hennes glädtighet
roade och hennes sprittande liflighet hänförde en hvar som kom i
samtal med henne. Under middagen var det egentligen hon, som
fj et trade den allmänna uppmärksamheten. Sällan har man gått ifrån
ett middagsbord, der man haft så roligt, som man genom Elins
behagliga samtal hade haft. Stephana deltog endast så mycket
deruti som var af nöden, men hade eljest lemnat Elin ensamt fältet.
På eftermiddagen spridde sig sällskapet i trädgården. Elin
hade likväl kring sig samlat en cirkel, der hon satt under de stora
lindarne. Stephana hade tagit Helfrids arm för att följa henne in
till grefvinnan på en stund. Då Stephana återvände till trädgården
mötte hon grefven.
,,Nå!“ mer sade icke Stephana.
„Icke för mig,“ svarade Herman allvarligt.
„Hvarför icke? Finnes det något i hela hennes person, som
icke är en adelsdams väsende?"
„Nej, ingenting; hon är en verklig dam, men hon är icke för
mig. För att kunna försona mig med denna vidriga förening hade
hon bort ega er förmåga att vinna hjertan."
„Ni har endast sett henne några timmar; inställ ert omdöme
om henne till dess ni lärt känna det varma hjerta som klappar
bakom denna ystra yta. Man vinner icke ett hjerta på den korta
tidrymden ni nu har sett henne, men hon skall kanske vinna det
om några veckor."
„Min fru, ni misstager er, det är första intrycket som
bestämmer öfver våra känslor. Detta vet ni bäst, som ögonblickligen
segrar, blott man får se er."
„Tror ni det?" Stephana såg sorgset framför sig. „Jag
minnes ett hjerta, jag ville vinna, men jag vann det ej.“
„Förblef verkligen det der hjertat kallt?" Grefven såg på
Stephana och deras ögon möttes.
„Nej, jag hade orätt, jag har vunnit det!" Hon vände bort
hufvudet och de gingo tigande vid hvarandras sida några steg.
„Hvarföre vigde ni er vid Elin?" frågade Stephana plötsligt.
„Ni har aldrig sagt mig det."
„Vet ni icke det?"
„Lemnom hvad jag vet eller icke vet. Jag skulle önska af
er höra de skäl ni haft till detta steg."
„Min fru, endast Elin kan berätta er det, icke jag."
„Hvarföre icke ni?"
„Derföre att jag en gång gaf Elin det löftet att aldrig till
någon nämna den person, som var inblandad i händelsen. Då jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
