- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
222

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förgingo, och ingen anade att den stolta grefvinnan i sitt hjerta bar
en tyst sorg, en olycklig kärlek, hvilken hon sjelf dömt till döden.
Jag har orätt att säga det ingen anade den, ty hennes bror visste
att hon offrat sin lycka åt sitt högmod. — Grefvinnan födde efter
tvenne års äktenskap en son, och hela orten prisade det unga parets
lycka. De egde ju allt hvad lifvet kan skänka. Rikedom, börd
och fägring, men det oaktadt började grefviunas helsa att blifva
klen. En envis hosta, en tilltagande mattighet ingåfvo läkarne
betänkligheter, och man föreskref ett års vistande under en varmare
himmel. Det blef en hård strid, emedan grefvinnan icke ville resa
ifrån sitt, endast några veckor gamla, barn, men slutligen segrade
mannens böner, och åtföljd af sin bror reste hon till Italien. —
Ödet, som gäckas så obarmhertigt med oss dödlige, fogade så att
grefvinnan i Neapel sammanträffade med honom, som hon älskat,
och hvilken hon hade uppoffrat, ehuru hon visste att han delade
hennes kärlek. SKild: från norden och sina stolta slägtingar,
under Neapels varma och berusande himmel, ensam med sitt hjertas
känslor och den dagliga frestelsen att se och vara i beröring med
honom, som egde hennes hjerta, var hon icke i Italien lika stark
som hon varit det i Sverige. Der hade hon offrat sin kärlek åt
sitt högmod, här offrade hon sina pligter åt sin kärlek.“

Stephana kände en kall och fuktig hand hårdt fatta om
hennes arm och grefvinnan sade med dof röst:

„Min fru, hvad är det ni nu berättar mig?“

Stephana såg upp; hennes blick var lugn, hennes röst var
nästan vild, då hon svarade:

„Jag berättar er Elinas mors historia. Hvem denna var,
hvilket namn hon bar är mig obekant; men jag önskade genom
den visa er, grefvinna, att man oftast med ett lysande namn gör
sig skyldig till fel och sedan till grymheter, som vi, icke anborne,
skygga tillbaka för. Tillåt derföre att jag fortsätter. Grefvinnans
bror som i Neapel träffat en hänförande fransyska, i hvilken han
förälskade sig, hade varit alltför mycket upptagen af sin egen
kärlek för att gifva akt på hvad som tilldrog sig omkring honom. En
dag upptäckte han likväl allt. Älskaren och brödren
duellera-de och den förre föll, ohvarefter bror och syster helt plötsligt
återvände till Sverige. Ätta månader efter sin återkomst födde
grefvinnan en dotter, som kom för tidigt till verlden. Brödren
hade under tiden rest till Frankrike, der han gifte sig med
den intagande fransyskan och bosatte sig i Paris. Grefvinnan,
som ända till afguderi älskade sin son, visade, redan ifrån det
ögonblick dottern kom till verlden, en afgjord motvilja för detta
barn, hvars åsyn försatte henne i förtviflan. För att undgå sitt
samvete och sina minnen kastade sig grefvinnan i nöjenas
hvirf-vel och några år framilade utan att lemna henne något ögonblick
till eftertanka. Sonen, ett vackert barn, syntes på alla promena-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free