Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haidhet jag mot henne öfvat. Pa mio graf ma d©1 tro syskonen
återförenas. Jag är då borta och har ända in i döden visat att
jag förblef orubblig i mina aristokratiska tänkesätt.11
„Ni vill således icke att edra barn skola; veta att ni förlåtit
er dotter?11 Stephana betraktade grefvinnan med en egen sorgsen
blick. ,
„Förlåtit! Jo, det skall jag säga dem att jag gjort, men
icke att jag återsett henne;, ty en gång, då Herman bad för henne,
sade jag, att jag aldrig såsom min dotter skulle-omfamna sångaren
Wickers hustru och detta löfte vill jag inför honom blifva trogdn.11
„Och Elin,11 hviskade Stephana, „har ni icke något Ord för
henne?11 i;
„Hon är icke mitt barn, hon är min sonsiolycksöde; jag
förlåter henne det onda hon gjort, mer kan jag icke.11
„Ni vill icke i er dödsstund söka förena, hvad ni af stolthet
åtskilt ?“
„Nej, jag skulle förneka mina grundsatser’.11
Stephana suckade.
„Känner ingen mer än ni Elinas rätta härkomst?11 frågade
grefvinnan med synbar ansträngning.
„Nej, ingen. Grefve Runa anförtrodde mig på sin dödssäng
hvad jag sagt er och gaf mig Elina i arf, samt ålade mig att
söka åt henne utverka er förlåtelse och välsignelse.11
„Och hvad ni vet skall dö med er?“
„Ja, vid Gud! Det skall aldrig gå öfver mina läppar.11
„Tack, mitt barn.11
Om natten hade grefvinnan. svår feber och Stephana vakade
vid hennes sida, sedan hon med många böner lyckats öfvertala
Helfrid att gå till hvila. Grefvinnan hade just insomnat efter
intagandet af ett opiepulver, då dörren ifrån salongen sköts upp
och Elin med rädda steg smög in. Hon var så blek att hon
täf-lade med den döende. Stephana såg förskräckt upp, vid hennes
åsyn hviskade hon:
„Hvilken oförsigtighet.11 _
„Jag kunde icke hålla mig härifrån. O, Stephana! mitt hjerta
vill brista. Det förefaller mig som jag dessa veckor, hvilka jag
tillbringat under samma tak som hon, undergått eo sa gräslig tortyr,
att jag blifvit gammal. Låt mig få den fattiga trösten att sitta
här inne bakom hennes sänggardiner.11
„Stackars barn11, hviskade Stephana, „sätt dig der, men var
tyst.11 Elin lydde och satte sig i en fåtölj vid öfrä; ändan af sängen,
dold af gardinen. _ ‘ ’
„Jag träffade Herman i salongen, han sitter der1. Elins
bröst höjdes af en djup suck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
