- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
259

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

na, lemna >er egenhändigt detta bref." Han gaf Elin ett brcf,
bvar-etter han aflägsnade: sig. Hela ’Elins .kropp darrade, hon hade
igenkänt- fadrens stil. Innehållet var ej långt; det lydde:

i,Ni torde erinra nr, min fru, att grefvinnan Romarhjerta icke
eger några anspråk spå- mig och förverkat rättigheten att offentligt
eller enskildt kalla mig far. Den forespråkerska, ni fordom egde i
min må ka, är äfven borta, ty hon är död, och jag står således
en sam-; men heldre ensam, än att kalla den för dotter, som kastat
en ohjelplig skugga pa mitt ärliga namn. När er man inför
verl-den sägér: ’detta är min hustru,’ då, men icke förr, eger ni rätt att
kalla mig far. — Då ni erhåller detta, har jäg rest för att bespara
både mig och er ett förnyadt möte. Pehr Mårtenson.’-1

Samma dag erhöll Elin underrättelse om er fars död. Några
veckor derefter hade hon lemnat Paris och återvändt till Sverige.
Vid sin ankomst till Stockholm sökte hon genast sin faderlige
vän, kapten Tröbergä% Äfven lian var död, och hon stod nu alldeles
ensam. Hon fick genom sin faster, till hvilken hon skrefpvetä att
fadren uppehöll ysig på Ljungstafors, men var sjuk. Elin reste
genast till Hillesta och försökte genom fastren att få tillåtelse att se
fadrer., mén han svarade:

i,När hon kommer åtföljd af sin man, såsom en aktningsvärd
qvinna, då, må hon träda öfver min tröskel.ue. Elin skref till er,
bad att ni blott för några timmar ville fördraga henne, vid er sida,
och sålunda bereda henne tillfälle att innan fadrens död få-sfedionoin
och erhålla hans förlåtelse. Ni skickade hennes bref obrutet tillbaka."

,,Jag!“ utropade Herman, och såg häftigt upp. „Ni misstager
er, min fru, jag erhöll aldrig något bref från henne, förr än efter
fadrens död. Tro mig, ehuru hjertlös jag var emot hennefjhade
jag, vid Gud! aldrig kunnat handla så .’simpelt, som att återsända
hennes bref eller underlåta att komma på en dylik uppmaning."

Stephana rätade upp sig och betraktade Herman med ett
uttryck af glad öfvérraskning, sägande:

„Det var gåledes icke ni som återsände ■ brefvet ?"

„Nej; vid heder och tro.“

„Men ni uppehöll ér då på Kungsborg, och dit hade Elin
äfven adresserat brefvet."

..Troligen ankom det. under det jag var i Köpenhamn för
affärer. Da jag återkom derifrån, möttes jag af underrättelsen att
Elins far var död."

„Det var således grefvinnan," mumlade Stephana och böjde
ned hufvudet. uJh c . "•//’; Utøjf« *’•"

„Min mor, soni visste ätt Elin bodde pa Hillesta, hade väl af
pöststämpeln slutat att det var från henne och återsändt det.“
Stephana satt en stund tyst med hufvudet lutadt i handen,
liksom försänkt i tankar. Efter en stunds tystnad återtog hon, utan
att förändra ställning:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free