Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Introduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min gamla lärarinna kom också fram till mig, och
därmed upplevde jag för första gången att man
lockar fram svar och hemligheter ur sina åhörare
med att ge sig hän till sista droppen.
— Det här har varit en stor händelse för mig,
sade min gamla lärarinna och var mänskligare än
hon någonsin varit. Flicka lilla, äntligen! Du som
har varit en sorg och ett lidande för mig de här åren
du suttit hos Freja!
— Men såvitt jag vet har jag då aldrig behövt
kräva fröken...
— Tyst Karin, du vet mycket väl vad jag menar.
Du vet att du var en av mina bästa flickor och att
jag hoppades du skulle göra bruk av din begåvning,
— Ja, fröken sa nog det, svarade jag ödmjukt.
Men rådde jag för att jag råkade så illa ut.
— Det vet jag inte, sade min gamla lärarinna.
Kanske, kanske inte. Men det är väl inte det
avgörande. Jag mötte dig en gång för längesen, jag
tror till och med det var en julafton, då du gick
mittpå Storgatan och grät. Jag tyckte synd om dig
då, hade ju hört att det gått på tok för dig med
äktenskapet. Men jag gav dig inte förlorad. Det har
jag däremot gjort sen, då jag sett dig gå här på
gatorna som en uppdragen docka.
— Vad menar fröken med en uppdragen docka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
