Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid världens gräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen annan kultur fore sig än lapparnas och det
var väl inte så. mycket de aktade att ta upp av den.
Den kultur vi behöva, ha vi sen dess mödosamt
hållit på att skapa efter mönster av vad vi släpa hem
söderifrån. Våra förfäder gåvo sina söner ett
sjörövarskepp, vi ge våra stipendier för utrikes resor
men avsikten är i stort sett densamma.
Våra släktingar däremot de voro mera om sig. De
stannade i södern, i världens rikaste länder, där
kultur redan låg över kultur i djupa skikt. Och de
uppförde sig så som oftast de göra, vilka utan
arbete ärva ett rikt bo: de frågade vite efter hur
mycket de förstörde och trodde att det alltid skulle
bli tillräckligt kvar. De ville icke så gärna skapa som
erövra, men de hade alltid någon upphöjd
förevändning för sina härnadståg: än bekämpade de Kristi
gudom, än försvarade de den, än stredo de för Allah.
År 429 seglade vandalerna under Genseric från
Spanien, emedan de blivit osams med västgöterna
som voro herrar där. Rorsmannen på anförarskeppet
bad att få veta vart man skulle fara. ’Till de länder
Gud vill straffa’, svarade Genseric så fromt som om
han varit en rekryteringsofficer under världskriget.
Alltså for man till norra Afrika, där det fanns en
romersk kyrka som under Den Helige Augustini
spira dyrkade Kristus som Gud. Det världsliga
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
