Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid världens gräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade farit med influensan i kroppen i sporrsträck
över Europa hit ner blott för att uppleva hur mitt
öde som ensam människa tog ut sin rätt.
Margareta kunde nog ha rätt i att jag varit en
idiot, och att man inte ostraffat kan vara borta i
tolv år ur den mänskliga delaktigheten. Men det
var en ringa tröst.
I denna stund var jag en god ledare för den
ångest som står omkring världen nu. Den steg upp
i mig, tog mig i besittning och jag, som en timme
tidigare retat mig över att inte Anna Johanson
kunnat behandla sin ångest som luft, visste nu att
ångest alltid kommer ur en verklighet. Detta ledde
mig till att förstå att jag inte rimligtvis kunde
straffa henne med att vägra henne min förlåtelse.
Så att när ångestanfallet var över telegraferade jag
som hon bett mig till hotellet i Berlin. Bara två ord,
men det var vägande ord och för oss två särskilt
betydelsefulla, nämligen: tendresse et amitié.
Jag var så luttrad och så snäll innan dagen
slutade, att när jag gick tillbaka till mitt rum på
kvällen och mötte den långa engelskan i korridoren,
viskade jag i förbifarten lågt men hörbart: "Don’t
worry. Days are bright ahead." Det viktigaste: "He
shall not change", stängde jag min dörr om. Jag
kunde inte få det över mina läppar.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
