Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbävning i Sevilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utfylla tiden intill döden. Mitt i denna rikedom och
magiska konstskicklighet mottogo vi ett intryck av
fruktansvärd sorgsenhet. Solen hade gått undan
just då, fönstren voro släckta och grå. Högaltaret
som reste sig i oåtkomligt majestät, dolde sitt allra
heligaste bakom ett violett täckelse. Icke en
människa syntes till, så långt vi kunde se.
Där stod nu Macmaster med hatten i hand och
det silvergrå håret lysande mot mörkret. Jag visste
att emedan detta var ett Guds hus, kände han sig
trots sitt amerikanska främlingskap mera hemma
här än i slott och museer.
— Kan ni säga varför man blir så bedrövad här ?
frågade jag.
— Låt oss gå då, sade han genast på sitt
snälla vis.
— Å nej, sade jag. Man kan inte bara följa dessa
spanjorer uppåt i deras extas, man måste också vara
med när vägen går neråt.
Jag såg på Macmaster att han inte förstod vad jag
menade, men innan jag hann fundera ut hur jag
skulle förklara att katedralen syntes mig som en
port in till det spanska förfallets tid, började
katedralen tala själv. Det gjorde ett sublimt intryck. Här
fanns ingen menighet som kunde uppbyggas och
lyssna, men likväl steg en bön ur katedralens hjärta
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
