- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
32

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Den manliga karakteren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsväfningar, synnerligen dryckenskap och otukt. Dryckenskapen
framkallar en mängd mindre brott (s. k. polisförseelser); otukten,
som medför dyrbara förbindelser med lättfärdiga kvinnor,
framkallar bedrägerier och andra större brott. Att männen sålunda
lättare än kvinnor förfalla, får icke skyllas på naturligen starkare
lidelser, ty äfven kvinnans lidelser, en gång väckta, äro ofta
lika våldsamma, utan därpå att männen mindre skyddas och
skydda sig för inverkan af dåliga sällskaper och exempel.
Männen trotsa på sin styrka, kasta sig i faror och förgås däri. —
En orsak, som medverkar, är också den, att mannen är mindre
religiös än kvinnan. Man kan väl icke antaga, att det religiösa
behofvet i djupaste mening är mindre hos den manliga naturen än
den kvinnliga, utan, om än orsaken endels kan sökas däri, att
mannen icke i sin storhet vill ödmjuka sig inför Gud, beror den
nog endels ock därpå, att den form, hvari religionen oftast bjudes,
mindre tillfredsställer mannen än kvinnan. Äfven i religionen
vill mannen hafva sitt teoretiska behof tillfredsställdt; han vill
förstå religionens läror; då han icke tycker sig göra detta, så
vänder han religionen ryggen, synnerligen som alltid skalkar
finnas, hvilka däitill locka. Kvinnan däremot söker i religionen
tillfredsställelse för sin känslas behof och stöd i sin ofta
värnlösa ställning; hon har ett estetiskt och praktiskt behof, som är
att få i ödmjuk dyrkan och bön vända sig till alltings herre
och konung. Denna kvinnans religiositet’ visar sig också kunna
uppehålla henne i lifvets strider och lidanden. Mannen må
därföre äfven på detta område icke försmå den hjälp och lednings
som den upphöjda och goda kvinnan kan och vill lämna honom.

Huru männen i sin styrka lättare brytas i lifvets strider
än den »svaga kvinnan», synes bland annat på själfmordens så
betydligt öfvervägande frekvens bland männen mot bland
kvinnorna. Bland 610 själfmördare i Sverige 1890 voro 477 män
och 133 kvinnor; bland 2,790 under hela 5-årsperioden 1886
—90 voro 2,169 män och 621 kvinnor; alltså vid pass 7 män
på 2 kvinnor.

Af denna korta analys torde framgå, att mannen är olika
kvinnan, men att han alls icke står högre än hon. Människan
är den jordiska skapelsens konung; men om än mannen är den
verkställande myndigheten, regenten, så var och är det dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manslakt/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free