- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
52

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Det ogifta ståndet - 1. Detta stånds förmåner och uppgift.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett ansvar med sig, det vill ej gärna låta sig brukas till öfversky
lande af egna s. k. svaghetssynder, och därföre är det en genom
nästan hela den medicinska literaturen gående röd tråd, att åsikter
sådana som Strindbergs vederläggas och förkastas. I denna punkt
stämma öfverens tusenden och tusenden af alla tiders medicinska
forskare, hedningar och judar, kristna och muhamedaner, katoliker
och protestanter, ortodoxe och fritänkare.

Med. d:r A. Goës säger i »Svenska
Provinsialläkareföreningens Handlingar» i en uppsats om »sjukdomars ärftlighet»
följande:

Den löshet i knytandet af äktenskap och den sträfvan att lätt
och obehindradt kunna lösa dessa band för att knyta nya, och detta
utan annan kontroll än det egna godtycket, denna lära, som länge
utgått och ännu i dag utgår från ytlighets-människor och apostlar
för köttets evangelium, rika på hugskott, fattiga på insikt inom
biologien, flanörer på odlingens fält, står i uppenbar strid mot
villkoren för eländets utrotande eller folkstammens bevarande från
urartning.... Kyrkans skyldighet och omsorg, i fråga om ärftligt
lidande, blir sålunda den, att lära och förkunna den stora betydelsen
af det fasta mosaiska äktenskapet och den stora faran för ett folk
af äktenskapslagarnas Öfverträdelse.

Slutligen har den s. k. »Bohême-literaturen» i vårt
broderland 1888 framkallat ett utlåtande rörande saken från Kristianias
medicinska fakultet, så lydande:

»Det på senare tid här och där framkastade påståendet, att
ett sedligt lif och sexuell afhållsamhet medföra fara för hälsan, är
efter vår enstämmiga erfarenhet oriktigt. Vi känna icke något fall
af sjukdom eller sjuklighet, som kan sägas vara förorsakadt af ett
rent sedligt lif


I. Nicolaysen. E Winge. Lochmann. H. Heiberg.

Johann Hjort. J. Worm-Müller. E. Schönberg.»


Så länge ingen annan medicinsk fakultet uppträder med ett
uttalande, som går i motsatt riktning till detta — och därpå
torde man nog få vänta — bör således återhållsamhetens
ofarlighet för hälsan få anses för oss skandinaver afgjord.[1]


[1] Den rätt allmänt kända författaren »Thord Bonde» (lektor Osc. Swan)
har kungjort »några lefnadsregler och erinringar, icke nya, men dock
tjänliga; alla unga studenter, som icke önska blifva öfverliggare, vänligen
tillägnade» (se »Våra öfverliggare» sid. 275), hvilka synas oss ganska tidsenliga
och beaktansvärda, och hvilka vi därföre taga oss friheten här meddela. De
lyda sålunda:

»Var kysk och återhållsam, om du vill behålla din arbetskraft, ditt
ungdomsmod och din ynglingafriskhet. Låt ingen inbilla dig en sådan fabol,
som att din kropp blir skelettartad och din själ hel- eller halfgalen, eller att
i en framtid dina barn få engelska sjukan blott därför, att du varit
återhållsam i ungdomen. En dylik bedröfvelsens skepnad blir genom onaturliga
utsväfningar, men icke därför att du hållit det kyskhetslöfte, du gifvit vare
sig din mor eller dig själf. Har du i barndomen blifvit frestad till hemliga
laster, så vänd dig oförtöfvadt till en förståndig och bildad läkare och använd
hela din viljekraft för att lyda hans råd, så långt du bör. Dröjer du af
lojhet eller falsk blygsamhet att på allvar taga itu med denna angelägenhet,
så är du förlorad. Erinrom oss, att sedelagarna äro lika okränkbara som
naturlagarna, och att vi äro människor, just emedan vi inom vissa gränser
förmå reglera de senare medelst de förra.

Vill du kämpa, skall du också segra, och glöm ej hvad världens störste
människokännare låter Hamlet säga till sin mor: »O kasta då den sämre
delen bort» etc.

Ett ord i förbigående! När du kommer ut i världen, så verka för
utbredningen af en åsikt, om hvilken en falsk anständighetskänsla vanligen
förbjuder oss att tala, nämligen om nödvändigheten af återhållsamheten äfven
inom det äktenskapliga lifvet, icke minst bland vår arbetarebefolkning.
Allför ofta tillgriper mannen alkoholsdrycken för att dymedelst erhålla en
skenbar ersättning för den kraftförlust, som omåttligheten på det ifrågavarande
området förorsakat. Men då rusdrycken å andra sidan äggar till nya
utsväfningar och sålunda till ökad njutning af det förmenta kraftersättningsmedlet,
så blir mannen ofta på detta sätt supare, på samma gång det onda lynne,
som åtföljer andlig och kroppslig trötthet, yttrar sig i vämjelse eller utbryter
i våldsamheter mot kvinnan, hvilken lika litet som han själf har någon aning
om, hvar det ondas rot egentligen är att söka. Bristen på återhållsamhet
inom det ifrågavarande området är icke den enda, men en af de förnämsta
orsakerna icke blott till fylleriet, utan också till osämjan inom det
äktenskapliga lifvet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manslakt/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free