- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
54

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Det ogifta ståndet - 1. Detta stånds förmåner och uppgift.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifvets verkliga harmoni, som måste bestå genom en metodisk öfning
af alla organer och krafter. — Själfklart tyckes vara, att
besparandet af en så värdefull produkt som säden och af en så stor
kraft, som den hvilken förbrukas vid samlaget, skulle samla hos
individen en stor styrka. Detta är dock blott delvis sant.
Kyskheten är utan tvifvel nyttig för hälsa, långt lif, tankekraft och
känslor, men i hvilken grad är svårt att afgöra, och kanske skola
vi få veta det först då, när de fysiologiska studierna fortskridit
vida längre och vi närmare känna till lifskrafternas ekonomi.....

För oss människor (i motsats till växter och djur) lämnar
statistiken icke nödiga hållpunkter. Den bewsar väl, att det gifta
ståndet bidrager till hälsa och långt lif. Men då man jämför gifta
och ogifta, får man icke glömma, att ogift stånd och kyskhet icke
äro liktydiga begrepp, snarare motsatsen. Om jag då, i stället för
att jämföra dessa två, ser mig omkring i min egen krets af
erfarenheter, märker jag ett eller ett par dussin verkligt kyska män, hvilka,
bortsedt från andra omständigheter, äro andra män öfverlägsna i
kroppslig och andlig kraft. — Alla män, synnerligen de unge, kunna
på sig själfva erfara kyskhetens omedelbara välsignelser.
Blumenbach har skrifvit, att sädens absorption gör djuren vid
parningstiden vilda; men många århundraden före honom sade Aretæus,
att säden gör oss lifliga, modiga och muskelstarka .... Det är
obestridligt, att en del af säden blir resorberad (uppsugen) och
lifvar muskler, hjärna, nerver, ja hela kroppen till starkare
verksamhet..... Den under lång tid i sädesblåsorna samlade säden
är ett verkligt kraftförråd, som under de mest olika former kan
blifva fri. Sinnet är lifligt och ihärdigt, tanken är skarp och
fruktbringande, viljan är kraftig, och karakteren har en stålfast energi,
hvarom vällustingen vet ingenting.

Många stora egoister hafva alltid märkt, hurusom lifskrafterna
förspillas på kärlekens blomsterstigar; de hafva dömt sig själfva till
absolut kyskhet och intill hög ålder bibehållit sin entusiasm
ungdomlig, sin kraft oförtärd och sitt lif skönt. Intet synglas visar
oss den omgifvande världen i så himmelska färger som kyskhetens
prisma, som kastar regnbågens färger på alla ting i denna värld
och försätter oss i en ständig lycksalighets högsta fröjder utan
skuggor och utan blekhet. För mänsklighetens bestånd är det
kanske en lycka, att man icke kan kasta på ena vågskålen alla
vällustens krämpor af ett lif, tillbragt i Venus’ dyrkan, och på den
andra alla de himmelska harmonierna, de glada och ljusa fröjderna
af ett kyskt lif. Kunde en sådan vägning ske, skulle kanske alla
lefva kyska och hela mänskligheten — dö ut.

I alla böcker öfver seder och moral finner man hundra fakta,
som bevisa, att i alla tider och bland de mest fjärran folk
människorna i kyskheten sökt ett medel att fördubbla sina krafter för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manslakt/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free