- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
87

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Själfbefläckelse. - 4. Onanins verkningar och kännetecken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Symptomen kunna naturligtvis vara växlande och hos den
ene framträda mer på ett sätt, hos den andre på ett annat. Men
nervsystemet visar sig emellertid vara angripet, och man får
slutligen en mer eller mindre fullständig bild af hvad som i vår
tid kallas nevrasteni eller nervförslappning.

Till denna sjukdomsbild hör nedsättning i hela
nervsystemets men företrädesvis i hjärnans arbetsförmåga. All
tankeansträngning blir mödosam; tankarna kunna icke fixeras länge
på samma föremål utan irra hit och dit. Hvarje arbete, som
fordrar uppmärksamhet, går därföre dåligt; för den, som studerar,
börjar det »gå i kring» i hufvudet; för den, som skall åhöra
en lektion eller ett föredrag, är det omöjligt följa länge med.
Tankspriddhet och tankesvaghet regera patienten. Någon gång
försvagas äfven sinnesorganen: syn, hörsel, känsel. Sömnen blir
orolig och lätt; icke sällan inträder verklig sömnlöshet, som
ytterligare bidrager att gifva ansiktsminen ett uttryck af
slapphet samt ögonen ett glanslöst och dåsigt utseende. — Barn,
kvinnor och män kunna äfven angripas af konvulsioner.

Anmärkningsvärdt är, att de tecken på nevrasteni, hvilka
författarne sedan gammalt anfört såsom följder af onani, nu för
tiden ofta anföras såsom bevis på öfveransträngning i studier.[1]
Det är visserligen sant, att samma verkningar kunna framkallas
af olika orsaker på sjukdomsområdet. Men vi hafva anledning
till den farhågan, att de öfveransträngande studierna icke alltid
ensamma utan kanske ofta nog i förening med onani framkalla
den sjukdom, som kallas »nevrasteni genom öfveransträngning
i studier».

Vid högre grad af lidandet slappas äfven muskelnerverna,
så att både egentligt kroppsarbete och vanlig kroppsrörelse varda
patienten motbjudande.[2] Då härtill kommer ömtålighet i huden


[1] Under en diskussion om nevrasteni vid det svenska läkaremötet i
Norrköping 1887 yttrade en professor från Upsala, att han funnit sjukdomen
ofta hos dem, som hört till nervsvaga familjer, hvarjämte han »i många fall
funnit», att »till denna disposition sällat sig ett bestämdt moment, nämligen
utsväfningar under ungdomen in Baccho eller Venere och framför allt onani».
[2] I populära skrifter om onanins verkningar angifves ofta efter gamla
källor ryggmärgsförtvining (tabes) med därtill hörande förlamning i benen
såsom en möjlig verkan af densamma. Nyare författare erkänna dock icke
detta utan mena, att en förväxling härvid ägt rum, beroende på att börjande
ryggmärgsförtvining medför en retlighet i könsnerverna, hvaraf onani ofta
framkallas. Sannolikt är dock, att såväl onani som andra könsutsväfningar
kunna medverka till uppkomsten af tabes, hvars närmaste orsak stundom,
ehuru icke alltid, synes ligga i syfilis.

Den gamla kända stora läkaren Boerhave (f. 1668, d. 1738) nämnda
såsom följder af onanin: »svaghet, magerhet, uttorkning af safterna, smärtor
i hufvudet, slöhet i sinnena, i synnerhet af synen, förtäring af ryggmärgen,
förlorad känsel
» m. m. — Boerhave var sin tids största läkare, beryktad öfver
hela den kända världen. — Carl v. Linné var en bland hans lärjungar.

Man måste dock erkänna, att den frågan ännu är outredd, huru pasa
stora förändringar i ryggmärgen onani kan medföra. Vetenskapligt erkända
undersökningar därom äro icke gjorda. En populär författare, med. d:r L.
Alfred Damm
, har i en bok »Die Krankheit der Welt», tryckt i Leipzig 1885,
påstått sig hafva gjort den iakttagelsen, att i onanins första stadium
(retningsstadiet) den nedre delen af ryggmärgen är inflammerad och svullen, i
det andra stadiet (förslappningsstadiet) omgifves en del af dess nerv-trådar
och nerv-celler med nybildad bindeväf. Alltså blir ryggmärgen delvis
ohjälpligt förstörd, på grund hvaraf obotlig förlamning i vissa organer uppträder. —
Denna framställning förefaller dock att vara uppgjord mera vid skrifbordet
än vid — obduktionsbordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 4 00:03:09 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/manslakt/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free