Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Själfbefläckelse. - 4. Onanins verkningar och kännetecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oktober 1894.
.... Vi äro mycket fattiga och ha aldrig mer pengar än som gå åt
för några dagar till födan .... Jag får, ehuru mycket svag af ofta
påkommande pollutioner, arbeta mycket hårdt med att plocka potatis o. s. v,
.... Det är omöjligt för mig att sammanhängande tänka.
När Ni skrifvit till mig, att jag skulle bada (sittbad) hvar morgon och
afton i 20° vatten, så gjorde jag det, fast vattnet visst icke varit precis 20°,
ty jag har ej haft något att profva med. Det var med möda, jag kunde få
lof att bada, ty mor sade, att mig fattas ingenting; och det ha alla
häromkring sagt, och jag blir nedskälld, så snart jag kommer ut bland folk, för
det jag går hemma .... Mor betraktar mig som en odräglig börda, ändock
jag hjälper till, så godt jag kan. Hon har af bekymmer och arbete och af
att fara illa blifvit en rysligt hård människa .... Jag har stundom om
morgnarna visat henne, huru mina händer darrade. Då har hon blifvit så
vred, att hon skrämt mig stundom så, att jag svimmat. Sedan har hon varit
vred i många dagar och beständigt sagt, att det var blott tillgjordhet af
mig. .... kallat mig lögnhund .... O hr doktor, Ni kan begripa, att
jag är ledsen. Min hjärtklappning är borta, men jag har pollutioner hvarje
natt ....
Den 13 Nov. 1894.
.... Jag är mycket dålig i hufvudet och har ondt för att ordentligt
tänka. Sädesförlust (under natten) har jag blott, när jag ej kommer upp,
då jag är i behof att urinera. Om jag icke står upp två gånger hvar natt
för att urinera, så blir jag af med säd. .... Till själen är jag så dålig,
att jag nästan misströstar om att kunna bli återställd. .... Jag har haft
besynnerligheter af många slag. .... Jag har stundom dagen igenom varit
plågad af fixa idéer, så att jag fått för mig, att jag skulle göra så eller så.
Det har alltid varit sådant, som ej någon annan människa gjorde, stundom
att gå tillbaka 100 steg eller något dylikt. Jag har ej velat lyda dessa
idéer utan stridt emot dem, men min vilja har ej haft någon den minsta
styrka. Jag har därföre riktigt hemligt för mig själf småningom gifvit efter.
Min vilja har liksom varit delad, så att jag haft två viljor på en gång, så
att det jag velat ej fått gälla. .... Då jag nu var rädd, att en sådan idé
skulle komma för mig, sökte jag undvika det; men då jag sökte att
undvika det, så började det komma. .... och jag svor nästan alltid på något
... att jag skulle göra det. När jag nu skulle ut och plocka potatis,
kunde jag ju ej gå sådan, ty då hade jag ej kunnat arbeta. .... Jag
visste ej, hvad jag skulle göra .... och svor på att ej på så och så lång
tid svärja på något (ty jag trodde, att jag skulle kunna öfvervinna idéerna),
men snart glömde jag, att jag svurit på, att jag ej skulle svärja på något,
och så försvor jag mig. — O, jag olycklige!
Sedan, då jag såg, att det var tvunget, att jag skulle skärpa min vilja
på något sätt, så svor jag om morgonen på, att jag under dagen, när jag
kom ihåg det, ej skulle följa någon sådan idé. — O hr doktor, Ni kan veta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
