- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
145

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.De veneriska sjukdomarna. - 2. Den veneriska katarren (gonorré, dröppel).

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

huru länge som helst. Äfven om morgondroppen småningom
skulle försvinna, är det tillräckligt att låta den första portionen
urin i ett mindre glas, då man finner diverse bildningar i form
af korta, sågspånsliknande eller långa, slemmiga, trådformiga
strimmor simmande omkring i vätskan och småningom sjunkande
till botten, hvilka alla förkunna, att dröppeln ej spårlöst
försvunnit, ty en frisk mans-urin innehåller ej sådana saker.

Den kroniska dröppeln är ej alltid smittosam, men den är
ej heller alltid oskadlig. Senare tiders undersökningar hafva
ådagalagt, att, ehuru smittämnet långa tider kan skenbarligen
saknas och ej heller står att upptäcka i de nyss omtalade
bildningarna (de s. k. dröppeltrådarna i den första urinportionen),
det ånyo, och utan att ny smitta tillkommit, kan liksom dyka
upp i afsöndringen, hvilken därigenom naturligtvis varder
smittosam.[1]

Sådan gammal dröppel har en särdeles svår och farlig
betydelse, sedan man nu på senaste tid tydligt ådagalagt, att
densamma äfven kan öfverföras på kvinnor. Ja, utan att dessa få
en typisk venerisk katarr i slidan, kan den hos dem framkalla en
lindrig men envis katarr, som sprider sig långt in i kvinnans
inre könsdelar, d. v. s. från slidan genom lifmodern ända in i


[1] Se här en stockholmshistoria. En 40 års herre, ogift, ådrog sig för
längre tid sedan en karakteristisk dröppel, hvilken under vanlig behandling
småningom tycktes försvinna. En utbredning öfver bakre urinröret, som
under tiden tillstött, gick tillbaka och kvarlämnade endast ytterst svaga
förnimmelser och sveda mot slutet af vattenkastningen, och detta ingalunda
hvarje gång utan mycket sällan. Någon flytning fanns icke, ej ens om
morgnarna, och patienten ansåg sig fullt frisk. Till och med en kirurg af
facket, som några månader efteråt konsulterades, ansåg sig kunna förklara
honom för fullt frisk.

Någon tid därefter plägade han samlag med sin piga, som aldrig förut
legat när någon man. Själf hade mannen, sedan han fick sin sista och, som
han antagit, nu fullkomligt botade dröppel, ej heller plägat samlag med någon
annan kvinna än nämnda tjänstflicka. Ett par dagar efter hennes första
umgänge med husbonden fick hon en väl karakteriserad dröppel. Vid
undersökning af husbonden kunde ur främre urinröret intet anmärkningsvärdt
frampressas, men ur bakre röret märktes vid prof med urinering i två
portioner de ofvan omtalade fragmenten, som vid mikroskopisk undersökning
visade sig innehålla smittämne, om än i ringa mängd. Den skenbart
oförklarliga händelsen vardt sålunda fullt förklarlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manslakt/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free