Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.De veneriska sjukdomarna. - 4. Det enkla veneriska såret. - 5. Syfilis-sjukdomen. - A. Sjukdomens natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smittande karakter och går småningom till läkning, efterlämnande
ett mer eller mindre tydligt ärr.
Såret bör därföre icke behandlas med skarpt frätande medel
annat än möjligen i sin första början för att döda det smittande
giftet eller möjligen däri misstänkt inblandad syfilissmitta. Ett
fortsatt begagnande af frätmedel t. ex. lapispenna, som af
kvacksalfvare så gärna brukas, kan göra ett från början enkelt och
godartadt sår frätande, utbredt och mera långvarigt, än det
annars skulle blifva. Sårrenande (antiseptiska) medel, hvaraf
läkarne nu ha många till sin disposition, samt lindrigt retande
och sammandragande medel till omslag eller salvor är allt hvad
som i vanliga fall behöfves. — En ny och i viss mening enkel
metod att döda schankersmittan är 1893 uppfunnen af doktor
Edv. Welander i Stockholm. Han har nämligen funnit, att
smittans bakterie dör redan vid en värmegrad af omkring 40° C.
Därför upphettas såren genom bly rör, i hvilka varmt vatten får
cirkulera med omkring 42° C. temperatur. En eller ett par
dagars sådan uppvärmning är nog att döda smittan, hvarefter
såret läkes såsom ett enkelt sår. Sådan behandling kräfver dock
vanligen vård å kurhus, enär de nödiga arrangemangen blott
undantagsvis torde kunna åstadkommas i privata hem.
Vid de brandiga eller serpiginösa såren behöfves däremot
ett kraftigt ingripande af läkaren, ifall patienten icke skall få
långa och svåra lidanden. Dessa slags sår, likasom uppkomsten
af buboner, kräfva äfven för patienten stillhet och ro. —
Bubonerna behandlas i början med kalla omslag (blyvatten, isblåsa),
jodinpensling, lämpligt tryck m. m. och kunna då stundom snart
gå tillbaka. Men stundom draga de ut på längden och kunna
då öfvergå till varbildning. Deras botande blir då särdeles
tidsödande och besvärligt. Körtlarna måste då skäras upp. Icke
sällan föredrager man därför att genom operation taga bort hela
den inflammerade körteln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>