- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
192

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Det gifta ståndet. - 1. Äktenskapets betydelse och förutsättningar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

träd, lika litet bildar en hop människor ett samhälle. Såsom
bladen måste genom kvistarna sammanhållas i mindre organiska
enheter, af hvilka sedan bildas den organiska enhet, som heter
en växt, så måste ock individerna i samhället genom familjen
sammanlänkas till organiska grupper, ifall samhället skall få en
fast grund att hvila på. En samfundsordning, som utgår från
individen (såsom Kant, Fichte, Rousseau m. fl. velat hafva den)
är onaturlig. Individerna kunna icke från början vara
själfständiga; de måste fostras af vårdare; men ju mindre ansvariga,
ju mindre lyckliga dessa vårdare äro, desto sämre blir den första
vården, desto dåligare de första intrycken.

Familjen under det lagbundna äktenskapets form är enligt
både kristendomens, förnuftets och erfarenhetens vittnesbörd det
förnämsta villkoret för samhällets bestånd och utveckling. Äfven
de gamla hednafolkens historia bekräftar detta. Den kinesiska
staten, som alltid strängt hållit på familjebandet, har sett otaliga
andra folk födas och dö, hvaribland ock de grekiska och romerska
kulturfolken, hvilka voro starka, så länge husliga dygder värnade
familjen, men som gingo under, när familjebanden lossnade.

Äktenskapet grundar sig icke blott på ett lekamligt (fysiskt)
utan ock på ett andligt (psykiskt) behof. I bägge dessa
hänseenden fullständiga, komplettera man och kvinna hvarandra.
Naturens ordning och kraf i detta hänseende göra sig
förnimbara genom fortplantningsdriften, hvilken är en lika reel kraft
som bibehållelsedriften. Den förra afser släktets, den senare
individens lif. Bägge kunna väl af den med frihet begåfvade
människan bekämpas och öfvervinnas, men det sker genom ett
våld på naturen, som blott utaf ett förnuftigt ändamål varder
berättigadt. Jag kan gå i döden för kärlekens skull och detta
är prisvärdt, men om jag fritt utväljer döden af modlöshet,
feghet, trots o. s. v. är jag klandervärd. På samma sätt har jag
rättighet att välja det ogifta ståndet (celibatet), om jag därigenom
bättre kan tjäna samhället, mitt fädernesland eller — såsom
apostelen Paulus — mänskligheten. Jag är ock skyldig underkasta
mig celibat, om jag icke kan fylla äktenskapets plikter (saknar
kompetens), eller om jag (såsom så ofta kvinnan) icke är kallad
till desamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 4 00:03:09 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/manslakt/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free