Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
När Herodes kom på besök, hade han med sig slavar,
vilka buro skänker till imperatorn. Och Antonius tog
vänligt emot tetrarken, både för dessa gåvors skull
och därför att han kom ihåg huru Herodes, när de
mötts i Syrien, givit honom en krona av guld. Ty eme-
dan Antonius på sina fester förslösade mycket pennin-
gar och därtill var frikostig till sin natur, behövde han
ständigt mera guld.
Och Herodes talade till Antonius och sade:
»Det är blott tillbörligt, o Antonius, att jag hastar
att för dig omtala vad som tilldragit sig i vårt land,
enär du städse visat vårt folk och allramest min faders
hus en icke ringa ynnest. Vet då, o Antonius, att denne
Antigonos, som en tid vistades här i Rom såsom fånge
tillika med sin fader Aristobulos, men sedan undkom,
har begivit sig till parthernas konung och med allehanda
förespeglingar förmått honom till vad han önskade,
nämligen att sända en här för att intaga Jerusalem.
Men partherna skulle näppeligen hava förmått intaga
vår stad, om de icke brukat ett det skändligaste svek.
Deras hövidsman, Barzaphernes, sände nämligen ett
budskap till Hyrkanos och bad honom komma till
deras läger för att överlägga och lovade med de heli-
gaste eder att honom skulle intet ont vederfaras, ej
hellei de män, som följde honom, utan de skulle i frid
få draga tillbaka till sin stad. När nu Hyrkanos redde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
