Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Och hon mindes allt, vad hon hört förtäljas om
Herodes och vad hon sett av honom och hört honom
tala och säga. Och allramest mindes hon honom sådan
han varit den dagen, då han kom till dem och bjöd
dem farväl för att draga till Rom. Tillförene hade han
icke mycket betraktat henne, men i den stunden
märkte han, att hon vuxit ut och snart skulle bliva
manbar. Och ävenså att hon skulle bliva fagrare
än någon annan kvinna han skådat. Och han såg på
henne såsom en man, vilken betraktar sin egendom
och gläder sig däröver och aktar snarligen taga den i
besittning.
Och Mariamne förstod icke hans blick eller vad han
därvid tänkte, men också den gången hade hon hlivit
så röd som den röda lotusblomman och hade vänt
bort sin blick och bävande sänkt sitt huvud.
Och när hon nu kom ihåg hans blick, kände hon
åter liksom en darrande fruktan.
Men hon mindes ock, huru djärv han var i faran
och huru rådsnar i nödens stund. Och när han stod
bland andra män, då tycktes han liksom ett lejon
ibland schakaler.
, Och dagarna flöto hän och var Mariamne gick,
var det en drömmande oro över henne. Men när
hon satt vid havet under oliveträdens grenar, blevo
hennes tankar till susande sång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
