Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Och Herodes och Aristobulos gingo omkring i lust-
gården. Och Herodes log alltjämt och skämtade. Men
Aristobulos hade blivit tyst och förströdd, ty han lyddes
till cittrans toner och till sången, som ljöd därborta:
En ångestskälvning inför nattens vind —
Vad söka skuggorna, som glida fram?
Vad dölja skuggorna, som breda sig
och hölja jorden i sin mörka famn?
Så kommo de nu till den fiskdamm, som var där
i lustgården. Och Herodes’ vänner hade redan förut
hunnit dit och hade lagt sina kläder på dammens brädd
och hade gått i för att bada. Ty det var ännu mycket
varmt och luften var tung.
Och månen hade gått upp på fästet och lyste över
dammens vatten och över de träd, som stodo där om-
kring.
Då sade Herodes till Aristobulos: »Skall icke också
du gå i och bada?»
Och Aristobulos lydde honom och lade av sig sina
kläder. Men som han skulle stiga ned i vattnet, hejdade
han sig för att lyssna till sången:
Vad söka skuggorna, som glida fram?
Vi skälver palmen som i ordlös sorg?
Vi bävar hjärtat i osägligt ve
inför den mörka nattens stumma skräck?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
